När debatten om den så kallade FRA-lagen rasade som
intensivast 2008 så brukade jag påpeka att svensk Internettrafik på
internationella nät troligen redan var avlyssnad av utländska
underrättelsetjänster. Den senaste tidens avslöjande visar att svensk Internettrafik
på internationella nät var avlyssnad oavsett vilket beslut riksdagen fattade om
försvarsunderrättelsetjänsten.
måndag 10 juni 2013
torsdag 6 juni 2013
Sänkt inkomstskatt botemedlet mot hushållens skuldkvot med mildast biverkningar
Den ekonomiska samarbetsorganisationen (OECD),
Internationella valutafonden (IMF) och EU-kommissionen har samtliga tämligen
nyligen utvärderat Sveriges ekonomiska politik. De lyfter samtliga fram Sverige
som ett föredöme när det gäller finanspolitiken. De är också samstämmiga när
det gäller farorna för svensk ekonomi. Alla tre betonar riskerna med hushållens
höga skuldsättning. De förordar på känt nationalekonom manér sänkta ränteavdrag
och höjda fastighetsskatter för att dämpa skuldtillväxten. IMF intar en något
mer försiktig inställning då de betonar att åtgärderna bör införas långsamt och
stegvis för att undvika att de utlöser ett bostadsprisfall som skulle drabba
hela ekonomin och därigenom orsaka större skada än problemet reformen var
avsedd att lösa. Jag tycker att såväl OECD, IMF som EU-kommissionen i sina
förslag missar det bästa och politiskt enklaste förslaget kanhända beroende på
att de bortsett från vissa detaljer. Ränteavdragets utformning gör att det
innehåller två självreglerande funktioner. Den första och enklaste är att det
endast är de första 100000 i underskott av kapital som berättigar till 30% avdrag,
för underskott över 100000 är avdragseffekten endast 21%. Detta innebär att vi
nu i storstadsregionerna börjar närma oss de prisnivåer på bostäder där köparna
nått brytpunkten på avdragsrätten (lån på 3,3 miljoner vid en ränta på3% ). Den
andra mindre välkända självreglerande funktionen är att ränteavdraget till sin
konstruktion är en skattereduktion. Skattereduktionen kan endast göras av inkomstskatt
och fastighetsavgift. Om inkomstskatten sänks så minskas automatiskt
avdragsmöjligheterna. Det bästa sättet i rådande konjunkturläge att minska
hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst vore att sänka
inkomstskatterna genom ytterligare jobbskatteavdrag samt höjd brytpunkt för
statlig skatt. Dessa båda skattesänkningar skulle öka den disponibla inkomsten
för många hushåll samtidigt som den skulle minska möjligheterna för ränteavdrag
och därigenom premiera en amorteringskultur. Effekterna skulle dessutom bli
tämligen milda varför reformerna inte skulle riskera att utlösa ett
bostadsprisfall. Därutöver bidrar dessa två inkomstskattesänkningar till att
öka arbetskraftsutbudet varför de inte torde vara inflationsdrivande. Därutöver
är det för den finansiella stabiliteten lämpligt att fortsätta att öka
bankernas krav på kapitaltäckning framförallt genom höjda riskvikter på
bostadslån. Det är viktigt att bankerna redan nu i sin kreditgivning beaktar
konsekvenserna av sänkta inkomstskatter och höjda riskvikter och diskonterar
detta vid sin rådgivning. Det vore bra för Sveriges ekonomi om vi utan
drastiska ingrepp fick ett tydligt trendbrott avseende hushållens skuldsättning.
En arbetsutbudshöjande inkomstskattesänkning är dessutom en långsiktigt
strukturellt bra reform. Om trendkurvan för hushållens skuldsättning skulle
brytas så kan det heller inte uteslutas att Sveriges ekonomi skulle få
ytterligare stimulans genom beslut från Brunkebergstorg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)