söndag 30 januari 2011

Utvecklingen i Egypten

På CNN rullar bilderna från Egypten dygnet runt. Erfarenheten från liknande händelser visar att det är mycket svårt att bedöma vad som kommer att hända. Jag bodde i USA när kuppen mot Gorbatjov genomfördes. De amerikanska kommentatorerna fick ändrade sina tämligen "säkra" bedömningar dagligen.

Revolterna i Tunisien och Egypten har ännu inte övergått i nya stabila lägen. Samtidigt som det är positivt med dessa folkliga revolter mot odemokratiska regimer så finns det många farhågor. Många liknande folkliga revolter har kapats av nya totalitära regimer. Kommer revolterna i Tunisien och Egypten att inspirera till liknande aktioner i andra Nordafrikanska och arabiska stater. Regionen innehåller ett antal krutdurkar. Dessutom är världen idag beroende av oljeleveranser från regionen.

Som vanligt i dessa sammanhang så har USA en nyckelroll. Som ofta gäller det för USA att balansera det lång- och kortsiktiga perspektivet och realpolitik ställs mot centrala värderingar.

Jag tycker att ElBaradeis entré på scenen är hoppfull, men som sagt är det mycket svårt att bedöma den här typen av händelseförlopp.
SvD DN Aftonbladet

lördag 29 januari 2011

Premiär för Försvarsradion

Jag har tidigare uttalat att jag under den här mandatperioden ska ta en aktivare del i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Som ett led i detta har jag dragit igång Försvarsradion. Försvarsradion är en internetbaserad kanal i vilken jag tänker sända samtal runt försvars- och säkerhetspolitik.

De två första programmen finns redan på plats.
Du finner Försvarsradion på sidan http://dinradio.wordpress.com

För att debatten ska få fart så krävs det givetvis lyssnare. Det är därför mycket uppskattat om du som bloggar runt försvarsfrågor lägger in en länk till Försvarsradion. Jag tar också tacksamt emot förslag på gäster.

Väljarna gillar inte gnälliga partiledare

Inför valet 2006 var det många som var överraskade av Centerpartiet och dess ledare Maud Olofsson. Centern uppfattades att vara det kanske mest liberala alternativet i svensk politik. Valet blev också en framgång för Centerpartiet och partiets valresultat bidrog aktivt till att Alliansen kunde ta över regeringsmakten. Mandatperioden innebar dock en kräftgång för Centern. Uppdraget som näringsminister tyngde partiledaren. Förvisso syntes Maud Olofsson mycket i media men hon klagade över att hon tvingades hantera de svåra frågorna runt statliga bolag och krisande industrier. Valet 2010 blev ingen framgång för Centern och efter valet så flyttades ansvaret för de statliga bolagen till det moderatledda finansdepartementet. Då skulle man kanske kunna tro att centerledaren var nöjd. Men icke, nu klagas det istället på att man inte syns tillräckligt. Igår presenterade Centerpartiet sin valanalys. Jag tycker att den verkar rimlig. Måhända skulle den även ha lyft upp frågan om den egna attityden. Jag tror inte att väljarna söker sig till partier och partiledare som i första hand uppfattas som gnälliga.

Men alla centerpartister är inte gnällmostrar. Här kommer ett exempel på en som har en helt annan utstrålning. Du kan lyssna på hennes idéer runt utvecklingen av Centern om du följer den här länken.


Expressen

fredag 28 januari 2011

Centerpartiets framtid

Idag har Centerpartiet presenterat sin valanalys. I Den politiska talradion utvecklar ordföranden för valanalysgruppen, Annie Johansson, sin tankar om Centerpartiets och Alliansens utveckling. I radioprogrammet samtalar bland annat om behovet av en borgerlig idédebatt. I Annie Johansson har Centerpartiet och Alliansen en stark och utvecklingspositiv kraft. Jag tror att både Centerpartiet och Alliansen vinner på att hon får en än tyngre roll inför valet 2014.

Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk eller genom att besöka Den politiska talradions hemsida www.dinledamot.wordpress.com


Expressen SvD SR SvT DN
Bloggar Magnus Andersson PLC Christian Ottosson

torsdag 27 januari 2011

Hur står det till med försvarsdebatten

Igår gästade Folkpartiets försvars- och säkerhetspolitiske talesperson Allan Widman Den politiska talradion. Det blev ett samtal runt vad som styr försvarspolitiken. Vi berörde också fenomenet med försvarsbloggar. Några av de mest besökta politiska bloggarna handlar just om försvaret och de är i flera fall anonyma. Andra frågor som avhandlades var personalförsörjningen och Natomedlemskap. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

Här är en liten videotrailer för radioprogrammet.



Några av de största försvarsbloggarna

Wiseman’s Wisedoms
Chefsingenjören
Försvar och säkerhet

tisdag 25 januari 2011

För en generös och rättssäker migrationspolitik

Jag är en stark anhängare till att Sverige ska ha en generös och rättssäker migrationspolitik. Men om processen ska vara rättssäker så krävs det att vi också har respekt för domstolarnas domar. Hans Bergström har idag en mycket läsvärd kolumn i DN där han beskriver sin syn ämnet. Mina egna åsikter ligger mycket nära de som Hans Bergström framför.

Hans Bergströms kolumn rekommenderas till läsning.

måndag 24 januari 2011

Dags att höja temperaturen i försvarsdebatten

Förra veckan genomfördes Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. I efterdyningarna av konferensen har försvarsfrågorna fått visst ökat utrymme på debattsidorna. Det finns all anledning att bidra till att de viktiga försvars- och säkerhetsfrågorna inte förpassas än längre bort från händelsernas centrum. När många stater tvingas genomföra dramatiska bantningar av sina statsbudgetar så finns det en uppenbar risk att de redan historiskt små försvarsbudgeterna i många europeiska länder bantas ytterligare. Fredsåterbäringen från kalla krigets slut är sedan länge intecknad och jag är av uppfattningen att det är hög tid för flera länder i Europa att börja satsa mer på sin säkerhet.

För svensk del är det viktigt att vi vet vart vi ska ta vägen med vår säkerhet. Sedan slutet på 90-talet så präglas utformningen av det svenska försvaret av en mycket egendomlig strategisk idé. Å ena sidan så tyder all planering på att man i händelse av en konflikt kommer att ingå i ett större sammanhang där Sverige inte kommer att stå ensamt. Å andra sidan håller man fast vid doktrinen att vi inte ska bli medlemmar i den västliga försvarsalliansen Nato. Denna tvehågsenhet har ett antal nackdelar för såväl vår egen säkerhet som säkerheten för våra vänligt sinnade grannländer. Det är hög tid att temperaturen i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten höjs.

Jag tänkte att jag själv skulle bidra till höjandet av debattemperaturen. Därför kommer jag att den närmaste tiden att ägna ett antal avsnitt i Den politiska talradion till samtal runt försvars- och säkerhetspolitik. Först ut är SvD:s Claes Arvidsson. I fredags samtalade jag med honom om försvarets utveckling. Du kan lyssna på programmet på sidan http://dinledamot.wordpress.com/2011/01/24/815/Du kan också starta en spelare direkt i datorn genom att klicka på denna länk http://traffic.libsyn.com/dinledamot/Claes_Arvidsson.mp3.

På ledarsidan i dagens SvD intervjuar Claes Arvidsson Folkparitets försvarspolitiske talesperson Allan Widman. Intervjun görs som en del i serien Det nya borgerliga uppdraget.

I Dagens Nyheter argumenterar Svenska jurister mot kärnvapen emot ett svenskt Natomedlemskap.

Här är också min egen riksdagsmotion i ämnet.

Slutligen en liten videosnutt där jag och Claes Arvidsson introducerar veckans avsnitt av Den politiska talradion

söndag 23 januari 2011

Vem förstår försvarsreformen?

Förra helgen hölls den årliga Rikskonferensen i Sälen. Föredragen och paneldiskussionerna går att se på nätet på sidan http://www.folkochforsvar.se/index.php/rikskonferensen2011
Det är intressant att lyssna på beskrivningarna av förlopp vilka jag själv upplevt från insidan. Under perioden 96-06 (med uppehåll 98-00) arbetade jag i olika befattningar i Högkvarteret. Bland annat så deltog jag i olika roller i de framtidsstudier som Försvarsmakten bedrev inför försvarsbesluten. Jag delar många debattörers kritik mot att de genomgripande försvarsreformerna förklarades och försvarades dåligt. Likaså haltade försvarsutvecklingen genom oviljan att ta tag i två centrala frågor, personalförsörjningen och allianslösheten. När det gäller personalförsörjningen har förändringarna nu beslutats men det hade varit att föredra att den politiska vändningen kommit avsevärt tidigare och att ett fullödigt lagstöd varit på plats innan det gamla systemet avvecklades. När det gäller allianslösheten fortsätter parodin, nu senast i form av diskussionerna runt solidaritetsgarantier till våra grannländer i och utanför Nato. I veckan gästades Den politiska talradion av SvD:s försvars- och säkerhetspolitiske ledarskribent Claes Arvidsson. Samtalet med Claes gav blodad tand och jag tänkte återkomma med ytterligare gäster inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.

Programmet med Claes Arvidsson kan du höra om du följer denna länk.

Thomas Gür och Peter Wolodarski har också bidragit till försvarsdebatten genom kritiska inlägg i SvD respektive DN

Överför inte skattebetalarnas miljarder till Ryssland och Ukraina

dagens Brännpunkt argumenterar vänsterpartisterna Jonas Sjöstedt och Jens Holm för att Sverige ska annullera sitt överskott av utsläppsrätter. Frågan är komplicerad och förtjänar en djupare analys innan beslut fattas. Sjöstedt och Holm verkar tycka att den i första hand är en symbolfråga. De stora innehavarna av utsläppsrätter är Ryssland och Ukraina. Ett svenskt ensidigt annullerande av utsläppsrätter torde enligt marknadsekonomins lagar innebära att värdet av Ryssland och Ukrainas utsläppsrätter ökar. Detta innebär en förmögenhetsöverföring från svenska skattebetalarna till Ryssland och Ukrainas regeringar. Om utsläppsrätterna istället säljs och intäkterna istället används för aktiva klimatåtgärder i Sverige då kan både klimatet och de svenska skattebetalarna bli vinnare. Det alternativet bör granskas innan beslut fattas om de svenska utsläppsrätterna. Vänsterpolitiker verkar ha en oförklarlig lust att stoppa pengarna på grillen. I somras brände Gudrun Schyman 50 000 i sedlar på en grill i Visby, låt inte Sjöstedt och Holm upprepa den konsten med de miljarder som utsläppsrätterna motsvarar.

lördag 22 januari 2011

Som man frågar får man svar

Många försöker lista ut vem som blir näste partiledare för Socialdemokraterna. Genom att göra olika opinionsundersökningar tror man sig få svaret. Problemet är bara att svaren man får hänger ihop med hur man ställer frågan. Den som slutligen väljs är inte nödvändigtvis den som i dessa undersökningar får flest förstahandsval. Jag tror att det snarare kommer att röra sig om vem som är ett acceptabelt val för en stor majoritet av partiets länsförbund. Jag har svårt att tro att det kommer att finnas mer än en kandidat kvar när kongressen börjar. Det gör att den kandidaten idag kanske inte ligger särskilt högt i andelen förstahandsval.
Expressen K-G Bergström Aftonbladet Aftonbladet Lena Mellin
Bloggar: Konservativa tankar

Därför är det viktigt att SBAB blir kvar på säljlistan

Oppositionen i riksdagen har samlat sig i ett försök att reversera beslutet att sälja vissa statliga bolag. I de flesta fallen tror jag inte att det skulle vara till så stor skada om de lyckades. Förvisso är det olyckligt om staten har rollen att sätta upp spelreglerna samtidigt som man själv är ägare och aktör på samma marknad. Detta problem är störst i fallen Telia Sonera, Nordea och SBAB. I fallet Vattenfall är situationen lite annorlunda då marknaden här har stort inslag av andra offentliga ägare. En annan följd av ett avbrytande av försäljningsprocessen är troligen att staten blir tvungen att betala arvode till de rådgivare som anlitats för att sköta försäljningen. Detta trots att ingen försäljning genomförs.

Mest olyckligt tycker jag att det är att de rödgröna tillsammans med Sverigedemokraterna vill ta bort SBAB från säljlistan. Konstruktioner som SBAB och de delvis liknande Freddie May och Freddie Mack i USA har bidragit till de problem som utlöste finanskrisen. Genom att staten underförstått har stått som garant för företagen så har marknadens funktioner för riskvärdering satts ur spel. Därigenom har priset på risk blivit för lågt vilket i sin tur bidragit till kreditexpansionen. I SBAB:s fall har många politiker hyllat detta och sagt att SBAB bidragit till att pressa priserna på bolånemarknaden. När SBAB sattes upp på säljlistan ökades riskpremien på deras upplåning och bidrog därigenom till en normalisering. Det vore mycket beklagligt om vi i Sverige nu återinför ett system som varit med och bidragit till den finansiella krisen.

Det är glädjande att Nordea inte verkar att beröras av oppositionens backpolitik. Det vore mycket olyckligt om den försäljningsprocessen hejdades.

DN VA SvD

onsdag 19 januari 2011

Bortglömda risker med mobiltelefoni

Morgonekot rapporterar om en undersökning som granskat riskerna med mobiltelefoni. Jag undrar om de beaktat riskerna som framkommit i ett granskande reportagefilm i Expressen.

http://tv.expressen.se/galna klipp/1.2296067/messande-kvinna-plumsade-i-fontan

Avslutens debatt

Idag är det partiledardebatt i riksdagen. Gissningsvis blir debatten präglad av att Mona Sahlin och Maria Wetterstrand deltar för sista gången. Det är nog ingen vågad gissning att säga att debatten kommer att präglas av detta faktum. Riksdagsförvaltningen har bedömt att debatten kommer att ta fem timmar. Partiledarna håller sina anförande i partistorleksordning med undantag för statsministern som talar först. Göran Hägglund som talar sist har en utmaning. Hur många lyssnare finns det kvar efter fyra och en halv timmes debatt?

Under mina dryga fyra år i riksdagen har endast en partiledare/språkrör bytts ut, Göran Persson. Under denna mandatperiod kommer det nog bli avsevärt fler. Min gissning är fyra partier kommer att ha fått nya ledare innan den ordinarie mandatperioden är slut.

måndag 17 januari 2011

Tidigt agerande hindrar långsiktiga problem

I tydligt och resolut agerande tidigt kan ofta bidra till att man undviker att vidta större och mer drastiska åtgärder senare. Jag anser att den metoden stämmer bra in på dagens snabba kreditexpansion. Vi har ännu inget stort problem men om utvecklingen fortsätter så kommer vi snart att ha en ohållbar situation. Därför är det bra att såväl finansministern och riksbankschefen signalerar att åtgärder övervägs. För en dryg månad sedan lämnade jag mitt bidrag till debatten i form av en liten videofilm. Vi får se hur det slutliga förslaget ser ut.


SvD DN DI

Beröringsskräcken försvårar genomförandet

Jag arbetade i olika befattningar med försvarets perspektivplanering under perioden 1996-2006. Ganska tidigt stod det klart för mig att två frågor blockerade arbetet. Oviljan från såväl Försvarsdepartementet som försvarsmaktsledningen att utmana alliansfriheten och personalförsörjningssystemet ledde till många ologiska vägval. Konsekvenserna av denna senfärdighet när det gäller reformeringen av personalförsörjningen ser vi nu. Den helt nödvändiga reformeringen har nu sjösatts utan tillräckligt väl utbyggda rekryteringssystem och utan det lagstöd som enligt min uppfattning borde finnas. Detta innebär en allvarlig tempoförlust som leder till ett antal år med begränsad förmåga.

När det gäller alliansfriheten har ännu ingen formell omprövning skett. Trots att försvarsutformningen under de senste 15 åren diskonterat ett alliansmedlemskap har ingen formell omprövning av "allianslösheten" skett. Försvarsanalytikern Mike Winnerstig redovisar idag på DN Debatt det ologiska och skadliga med den nuvarande svenska säkerhetspolitiken. Jag delar hans åsikt i frågan.

Problemet med den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten är att den lever sitt eget liv frikopplad från de stora frågorna. Istället för att handla om de stora frågorna så handlar den oftare om placeringen av någon musikkår eller utformningen av heraldiska vapen.
DN SvD SvD Expressen Försvar och säkerhet

söndag 16 januari 2011

Är Euron rökt?

Euroländerna, EU och IMF har under den senaste tiden gjort stora insatser för att rädda eurosamarbetet. Är det en lönlös kamp? Min favorittidskrift, The Economist, hävdar att så är fallet. I veckans nummer för man ett logiskt och rationellt resonemang runt varför räddningsprogrammet inte kommer att fungera. I Svenska Dagbladet redovisar Rolf Gustavsson på ett förtjäntfullt sätt bakgrunden till det europeiska samarbetet. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att EU i första hand inte är ett ekonomiskt projekt utan ett politiskt. Jag tror också att det är det faktumet som kommer att avgöra krisen för euron. Däremot kommer statsskuldkrisen att förändra EU. Jag tror att vi kommer att få se en ökad finanspolitisk integration framförallt inom eurozonen. Jag hoppas också att EU kommer att slå in på en mer utvecklings- och tillväxtvänlig linje. Om EU inte blir mer utvecklingsinriktat så kommer områdets betydelse och inflytande att minska. Detta vore mycket olyckligt för världen som helhet, världen behöver ekonomiskt starka demokratier som kan matcha de ekonomiskt allt starkare diktaturerna.
E24 SvD VA DN

Viktigare vilka som sitter på direktionsstolarna

Under året kommer Riksbanksfullmäktige att behöva bestämma sig i två rätt olika frågor. Dels ska fullmäktige bestämma över designen av Sveriges nya sedlar och mynt dels ska man ta ställning till förordnandet av tre direktionsmedlemmar inklusive riksbankschefen. Under förra året ägnades stor kraft till att försöka komma fram till om 20 kronors valören skulle vara en sedel eller ett mynt. Personligen tycker jag nog att frågan om papper eller metall avgörs bäst av specialister än utav politiker. När det gäller tillsättningen av direktionsmedlemmar så är det en stor och viktig fråga. Det är viktigt att den oberoende riksbanken har en väl balanserad direktion. Avvägningen mellan teoretiker och praktiker måste särskilt beaktas. Samtidigt som det publika intresset troligen är större för vilka personer som kommer att finnas på sedlarna är det för Sverige viktigare vilka personer som kommer att sitta på direktionsstolarna.
PJ Anders Linder SvD om Estlands mynt

Väljarstöd är inte för evigt

Opinionsläget visar på en ett radikalt förändrat läge inom svensk politik. Socialdemokraternas särställning som det överlägset största partiet verkar vara historia. Givetvis påverkas Socialdemokraternas siffror av den allt hätskare interna ledarstriden som nu pågår inom partiet. Närmast dagligen tar olika socialdemokratiska företrädare ära och redbarhet av den andra sidans kandidater. När en ny ledare väl är vald torde det krävas en lång försoningsprocess innan Socialdemokraterna på allvar kan utmana om sin tidigare ledande ställning inom svensk politik. Det är inte givet att de kommer att lyckas. Partiernas inbördes stöd hos väljarkåren är inte evigt givet. Väljarstöd är inte för evigt.

DN SvD Aftonbladet Expressen Expressen
Bloggare Mitt i steget

tisdag 11 januari 2011

Borgerlig idédebatt med PJ Anders Linder

I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar vi med Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder om den borgerliga idédebatten. Han har under ett par månaders tid på SvD:s ledarsida efterlyst en borgerlig idédebatt, vad har han fått för reaktioner. Hur ser han på möjligheterna att utveckla idédebatten. Vilka är möjligheterna för Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna?

Du kan lyssna på programmet genom att följa denna länk http://traffic.libsyn.com/dinledamot/PJ_Anders_Linder.mp3


DN SvD
Bloggare: Stefan Karlsson Ekonomisten

"Flygets själ och vägen framåt"

I eftermiddag tänkte jag gå och lyssna på två föredrag som ser ut att kunna bli mycket intressanta. Det är Kungliga Krigsvetenskaps Akademien (KKrVA) som sammanträder. Det första föredraget hålls av flygvapeninspektören generalmajor Anders Silwer. Titeln är Flygets själ och vägen framåt. Därefter följer ett föredrag av generalmajor Karlis Neretnieks med titeln "Vad vi kan och inte kan - ett solidaritetsperspektiv".

Det har gått fyra och ett halvt år sedan jag beviljades tjänstledighet från Försvarsmakten för att tjäna som riksdagsledamot. I riksdagen är jag ledamot av finansutskottet och det har varit en minst sagt stiumlerande uppgift. Jag hoppas dock att jag framöver även ska hinna med att engagera mig mer inom försvarsområdet. Jag är sedan 2003 ledamot av KKrVA och jag hoppas att jag under denna mandatperiod kan ta en aktiv del i akademiens arbete.

Inom min egen avdelning, avd III luftkrigsvetenskap, bedriver vi en luftförsvarsstudie. Jag tycker att det är positivt och berikande att några av de mer aktiva försvarsbloggarna uppmärksammat studien och bidragit med inlägg.

Wiesman's Wisdoms/Chefsingenjören
E24 om Gripen

söndag 9 januari 2011

Tänk långsiktigt

Trots att vi idag har en hög arbetslöshet så kommer det inte dröja länge förrän vi får uppleva arbetskraftsbrist. Det är stora ålderkullar som börjar närma sig pensionsåldern och dessutom kommer behoven av arbetskraft inom vårdsektorn att öka när andelen äldre ökar. Därför är det viktigt att fortsätta att förändra skattesystemet så att fler väljer att försörja sig via förvärvsarbete. Därför är det mycket lovande att statsministern så tydligt prioriterar ytterligare jobbskatteavdrag. Den exakta utformningen tål dock att tänka på. De senaste dagarna har det varit en livlig diskussion om storleken på avdragsrätten för utgiftsräntor. För egen del tycker jag att man kan överväga att reducera avdragsrätten och istället ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Det är bättre om konsumtionen betalas med pengar förtjänade genom arbete än genom lån som är skattesubventionerade.
SvT Aftonbladet DN SvD Expressen
Lars Beckman Thomas Böhlmark

Det viktigaste motivet för euron inte ekonomiskt

Euron är enligt min uppfattning den mest komplicerade delen av EU. Samtidigt är det troligen den viktigaste beståndsdelen i det Europeiska bygget. Konstruktionen med en gemensam penningpolitik men med bibehållen nationellt beslutad finanspolitik har många svagheter. Redan vid vår egen folkomröstning 2003 var jag skeptisk till systemets hållbarhet. Trots detta röstade jag ja i omröstningen. Jag gjorde det främst av andra skäl än de ekonomiska. Euron integrerar Europas stater. Med tanke på vår kontinents tragiska historia finns det goda skäl att bygga system som snarare förenar än splittrar Europa. Men euron har också en stor betydelse för i vilken riktning Europas ekonomi ska utvecklas. Ett viktigt vägskäl utgörs av valet av ny chef för Europeiska centralbanken (ECB). ECB bildades med tyska Bundesbank som förebild. Jag hoppas att den kommande chefsutnämningen inte ändrar på detta. Europa är i behov av en stark oberoende centralbank som inte styrs av kortsiktiga politiska hänsynstagande.
DN Debatt (Mats Persson)
SvD Andreas Cervenka
SvD Rolf Gustavsson
Ekonomisten

Socialdemokraterna lyssnade inte på Jan Eliasson

Före detta utrikesministern Jan Eliasson (S) ondgör sig i SvD över konsekvenserna av reduceringen av regeringskansliet. Det var hans eget parti som tillsammans med Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet röstade igenom den reducerade ramen i riksdagen. När beslutet togs var Jan Eliassons partigrupp väl medveten om vilka konsekvenser som beslutet skulle medföra. Jag tror säkert att Jan Eliasson gjorde sitt bästa inför omröstningen att övertyga sina partikamrater att inte driva igenom detta för Sverige dåliga vägval. Tyvärr lyssnade inte den socialdemokratiska riksdagsgruppen på Jan Eliasson utan den valde istället att sätta kortsiktiga voteringsvinster framför Sveriges intressen i världen.

lördag 8 januari 2011

Radiotips

Jag har under dryga tre år haft mitt eget radioprogram. Förutom att sändas via närradion i Norrtälje har programmet funnit tillgängligt via Internet. På de här tre åren har det blivit över 150 avsnitt av Den politiska talradion. Min politiske sekreterare Jacob har haft uppgiften att agera programledare och under åren har vi haft samma upplägg, 30 minuter rakt av utan avbrott och klipp. Programmet har gästats av ett antal riksdagskollegor och samhällsdebattörer. När vi nu är inne på vårt fjärde år så gäller det att ta nya tag för att utveckla programmet. Måhända har du som läser den här bloggen några förslag till hur vi ska gå vidare med Den politiska talradion? Januari bjuder på tre spännande gäster. Nästa vecka gästas radion av Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder. Med honom tänkte vi samtala om hans artikelserie om Borgerlighetens utveckling. Veckan efter är det dags för ledaren för den moderata riksdagsgruppen att gästa programmet. Anna Kinberg Batra är dessutom ordförande för finansutskottet. Hur mycket är en av riksdagens verkliga tyngdviktare beredd att berätta i radion? Vecka 3 har vi svaret. Efter Anna följer ett av riksdagens stjärnskott nämligen Annie Johansson från Centerpartiet. Annie är Centerns ekonomisk politiske talesperson och vice gruppledare för Centerns riksdagsgrupp.

Har du förslag till frågor till denna trio av gäster så hör av dig. Har du förslag till kommande gäster till programmet så emottages även de tacksamt.

Tidigare avsnitt av Den politiska talradion finner du på sidan http://dinledamot.wordpress.com

fredag 7 januari 2011

Bränn inte utsläppsrätterna på grillen!

En debatt har blossat upp om vad Sverige borde göra med sitt överskott av utsläppsrätter. Frågan är mycket mer komplex än vad jag tycker framgår av debatten. Om Sverige väljer att annullera våra utsläppsrätter så innebär det att andra länders utsläppsrätter ökar i värde. Det är framförallt Ryssland som innehar många utsläppsrätter. Det blir en förmögenhetsöverföring från Sverige till Ryssland. Om Sverige istället säljer utsläppsrätterna kan likviden användas för miljöinvesteringar i Sverige som bidrar till samma klimateffekt som om utsläppsrätterna annullerades. Som sagt frågan är mer komplex än vad som framkommit i debatten. När man fattar beslut är det bra att ha ett stabilt beslutsunderlag annars riskerar besluten att bli känslomässiga. Det är allt för tidigt att slänga de svenska utsläppsrätterna på grillen, den typen av publiksökeri tycker jag att vi reserverar för Gudrun Schyman.

Expressen
Riksrevisionens rapport

Kombinera ändrad avdragsrätt med utökat jobbskatteavdrag

Debatten om en eventuell reducering av avdragsrätten för räntor har varit intensiv de senaste dagarna. Det som sällan lyfts fram är den faktiska effekten av en reducering. Om avdragsrätten minskas från idag 30 % till 25 % så motsvarar det för låntagaren en höjning av räntan med runt 0,25 procentenheter (vid en ränta runt 3,5 %). Reduceringen av avdragsrätten från 30 till 25 % skulle leda till runt 3,5 miljarder högre skatteintäkter. Om dessa 3,5 miljarder användes till att förstärka jobbskatteavdraget så skulle det ge cirka 1000 kronor per år till alla förvärvsarbetande. Ett tvåinkomst hushåll skulle få behålla 2000 kronor mer av sin arbetsinkomst. Det innebär att break-even för ett sådant hushåll skulle gå vid lån på strax under miljonen. Minskad avdragsrätt skulle dessutom verka återhållande på kreditexpansion och därigenom bidra till att minska behovet av räntehöjningar.

Jag tycker att det är bra att frågan kommit på bordet och jag ser fram emot finansutskottets hearing den 20 januari.

Tidigare blogginlägg i frågan
Radio om ränteavdragen
Visst stöd från utskottskollega
Massmedia i frågan
Aftonbladet Aftonbladet Expressen SvD Dagen
Andra bloggare
Den hälsosamme ekonomisten

onsdag 5 januari 2011

Radio om reducerat ränteavdrag

Carl B Hamilton fick verkligen igång debatten med sitt utspel om reducering av avdragsrätten för utgiftsräntor. Jag har valt att spela in ett radioprogram där jag kommenterar dels förslaget dels dagens reaktioner på detsamma.

Är det verkligen priserna på bostäder som är problemet? Är det hållbart att hushållen ökar sin belåning med 7-10 %/år? Räcker det inte med ett amorteringskrav och om inte varför? Vilka svagheter finns i Carl B Hamiltons förslag och vilka är förtjänsterna?

Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk alternativt att klicka på playknappen på spelaren här nedanför.














För en månad sedan spelade jag in ett litet videoinslag rörande avdragsrätten, här kommer en återutsäning.


Frågan har debatterats flitigt under dagen, här är länkar till ett antal artiklar och blogginlägg som kommenterar en eventuell reducering av avdragsrätten.
Massmedia
DI/Veckans Affärer/SR Ekot/SvD/Expressen/Aftonbladet/Aftonbladet/DN/GP
Bloggar
Martin Moberg/Signerat Kjellberg/Niklas Frykman/Gunnar Hökmark/Liberala Per/Linander tycker/Marknadsliberalen/Konservativa tankar/Annie Johansson

Visst stöd från utskottskollega

Min kollega i finansutskottet Carl B Hamilton lyfter idag frågan om minskad avdragsrätt för räntor. Jag har tidigare luftat liknande tankar här på bloggen. Jag delar mycket av Carl B Hamiltons analys av problemet, ränteavdraget medför problem för penningpolitiken. Hushållens kreditexpansion innebär att Riksbanken kan komma att föra en mer åtstramande penningpolitik än vad som motiveras av läget i ekonomin som helhet och läget på arbetsmarknaden.

Carl B Hamilton lyfter också fram behovet av att gynna sparande. Jag tycker det är vällovligt även om Carl B gör det lite lätt för sig när han redovisar en reform som är rejält obalanserad när det gäller finansieringen.

Jag anser istället att en minskad avdragsrätt ska kombineras med ett ökat jobbskatteavdrag. Skälet till detta är flerfalt. Ett utökat jobbskatteavdrag ökar incitamenten för egen försörjning ytterligare. Det är också personer i arbetsför ålder som är de som idag har högst lån och därigenom kompenseras av jobbskatteavdraget. En sänkning avdragsrätten från 30 % till 25 % innebär att ett lån på 1 miljon till räntan 4 % blir 2000 kronor dyrare per år efter skatt. Effekten på statsbudgeten skulle enligt uppgift från Riksdagens utredningstjänst bli runt 3,5 miljarder. Ett utökat jobbskatteavdrag med cirka 3,5 miljarder skulle, lite beroende på utformningen, kunna ge en skattesänkning på i storleksordningen 1000 kronor per år.

Det är viktigt att komma ihåg att om inga finanspolitiska åtgärder vidtas mot hushållens kreditexpansion och de därav följande höjda inflationsförväntningarna så kan Riksbanken komma att behöva svara med penningpolitiken och höja räntan i snabbare takt. En höjning av räntan med en procentenhet innebär att ett lån på en miljon kronor blir 7000 kronor dyrare per år vid 30 % avdragsrätt.

Jag tycker att det är bra att dessa frågor kommer upp till diskussion. 20 januari håller finansutskottet en utfrågning rörande kreditexpansionen inom bostadssektorn. Jag hoppas att vi då får en fördjupad diskussion om ämnet.

För en månad sedan spelade jag in ett litet videoinslag rörande avdragsrätten, här kommer en återutsäning.



SvD Sydsvenskan SvT E24 VA

tisdag 4 januari 2011

Varning för skadlig likriktning

Den centerpatiske lokalpolitikern Stefan Hanna har de senaste dagarna, troligen ofrivilligt, blivit en av Sveriges mest uppmärksammade politiker. På sin blogg har han tillåtit sig att "tänka högt" runt diverse politiska frågor. Det har handlat både om särskild skatt för feta och obligatorisk hyenadräkt för bidragsfuskare. Båda förslagen är illa genomtänkta och i många stycken kränkande. Men samtidigt som förslagen förtjänar kritik vore det olyckligt och resultatet blev att takhöjden sänktes hos aktiva politiker som bloggar. Det vore beklagligt om landets alla aktiva partipolitiker började idka självcensur och på sina bloggar endast blev megafoner för partiledningens uppfattning. Väljarna i Uppsala kommun hade redan före valet goda möjligheter att ta reda på vem de valde när de röstade på Stefan Hanna. Nedan finner du hans kampanjfilm om biologisk mångfald.



DN SvD SvD SvT
Bloggar i ämnet: Ekonomisten Dick Bengtsson Federley Rasmus Lenefors Mina moderata karameller Alliansfritt Sverige

måndag 3 januari 2011

Komplext läge för riksbanken

Idag publicerade Riksbanken protokollet från det senaste penningpolitiska mötet. Protokollet ger en bra beskrivning av de svåra avvägningar som Riksbankens direktion står inför. Penningpolitiken har under drygt två år påverkats starkt av den finansiella krisen i världen. Nu har ekonomin tagit god fart i Sverige och i många av tillväxtekonomierna, samtidigt brottas många euroländer och USA med stora obalanser i sina offentliga finanser. I Sverige fortsätter den privata kreditexpansionen på en nivå som inte är långsiktigt hållbar. Riksbankens verktyg för att nå inflationsmålet är framförallt styrräntan, gissningsvis tycker de att den verktygarsenalen är för begränsad för den aktuella situationen.

När det gäller kreditexpansionen så kommer riksdagens finansutskottet att hålla två utfrågningar i det ämnet efter juluppehållet. Den första utfrågningen hålls 20 januari. Jag ser fram emot utfrågningarna och jag hoppas att det kommer att dras slutsatser om vilka åtgärder som kan behöva genomföras av regering och riksdag. För egen del tycker jag att det vore bra om även en så helig ko som skatteavdraget för utgiftsräntor granskades. Vilka konsekvenser skulle en succesivit reducerad avdragsrätt få och hur skulle låntagarna påverkas av att skatten på förvärsinkomster samtidigt sänktes. De är troligen så att det är personer i arbetsför ålder som har de högsta bostadslånen, det är också den gruppen som skulle få störst sänkning av skatten om man utökade jobbskatteavdraget.
DI Expressen TV4 SvT DN

söndag 2 januari 2011

Dags för fettavdrag?

Dagens snackis är centerpartisten Stefan Hannas utspel på sin blogg om att feta borde betala mer i skatt. Hans blogginlägg har stora likheter med Gunnar Svenssons låt "Far jag kyssa dina lappar!"

Hur som helst, för att inte riskera att behöva betala högre skatt, det är bara att ge sig ut i förrådet och plocka fram ett par rejäla björkskidor. Att dra nya skidspår i 40 centimeter lössnö kan säkert leda till ett fettavdrag i Stefan Hannas värld.

Aftonbladet Expressen Mina moderata karameller Kent Persson Tokmoderaten

Bra om våldsbejakande islamism

Doktoranden vid Uppsala universitet, Mikael Jonsson, har en enligt min uppfattning mycket bra och balanserad debattartikel i dagens SvD. Jag delar mycket av hans åsikter. De senaste terrorattentaten i vårt närområde kan rätt hanterat vara ett sunt tillnyktrande. Sverige får inte bli ett basområde för internationell terrorism och de nu aktuella terrorattentaten har troligen bidragit till att en stor majoritet numer har den uppfattningen. Det är samtidigt viktigt att attentaten inte leder till en sammanblandning mellan terrorism och Islam. Terrorister ska övervakas och deras brott ska bestraffas hårt och konsekvent. Terroristerna ska inte tillåtas att förstöra vårt öppna och fria samhälle de ska inte heller tillåtas ställa olika religiösa och etniska grupper emot varandra. För att förhindra att terroristerna lyckas kommer det krävas ett gott ledarskap från såväl politiker som religiösa ledare.

Konkurrera med kvalitet

Ekots huvudnyhet idag är införandet av studieavgifter för elever från länder utanför EU/EES och Schweiz. Vinklingen som används är att denna reform skulle minska kursutbudet. Förre utrikesministern Jan Eliasson stämmer även han in i klagosången genom en debattartikel i DN. Givetvis innebär reformen att antalet elever från länder utanför EU/EES kommer att minska. Idag är Sverige ett av få länder som ensidigt erbjuder gratis högre utbildning till personer från andra länder. Högskolor och universitet får betalt av staten för utbildningsplatserna och det kan nog förklara vissa universitetsanställdas kritik mot reformen. Reformen går under namnet ” Konkurrera med kvalitet” och du kan läsa mer om den på sidan http://www.sweden.gov.se/sb/d/12675/a/138224. Jag tycker att den är mycket bra och kombinerat med ett utbyggt stipendiesystem för sökanden från fattiga länder kommer den att utveckla det svenska studiesystemet. Problemet för våra universitet och högskolor är inte att de är konkurrenskraftiga om de tvingas ta betalt för sina utbildningar på samma sätt som sina motsvarigheter i andra europeiska länder. Det är den frågan som landets rektorer borde ägna sig åt inte att slåss för statliga pengar till att slumpa ut utbildningsplatser.

Varför är svensk högre utbildning endast efterfrågad om den är gratis? Det är säkert en fråga som vi får anledning att återkomma till.

Andra bloggare om samma ämne: Medelklass Tänk, hacka och le

lördag 1 januari 2011

Grattis Estland - Grattis Sverige

Så har då Estland övergått till att vara ett euroland. De är en bedrift som esterna har all andledning att vara stolta över. Den lösning man haft tidigare med en egen valuta som varit kopplad till en först D-marken och sedan euron innebär många risker. En stor del av företagens och hushållens lån har varit i euro trots att Estland inte varit en del av eurosamarbetet. Att Estland nu framgångsrikt lyckats hantera den finansiella krisen och införa euron innebär en lättnad även för Sverige. Svenska banker har stor verksamhet i de baltiska staterna. Estlands euroinförande innebär en viss minskad risk för de lån i euro som är givna i Estland. Införandet innebär också hopp om att även Lettland och Litauen ska klara av att reda ut sina finanser och på sikt införa euron.

Estlands införande av euron är inte bara ett finansiellt erkännande. Införandet innebär även att Estland nu knyts än starkare till Europa. Detta är inte minst viktigt för ett litet land med en stor auktoritär granne.

Expressen DN SvD Aftonbladet