Kill ratio

I spåren av debatten runt den svenska vapenexporten kommer nu nya "avslöjanden". Denna gång rör det sig om marknadsföringen av de svenska vapensystemen. Bland annat har begreppet kill ratio skapat upprördhet. Man bör vara medveten om att militära vapen har ett mycket speciellt syfte. Med hjälp av vapnen påtvingar man någon annan sin vilja. I många fall har vapnen inte behövt användas då de genom sin blotta existens verkat avhållande på en angripare. När det gäller begreppet kill ratio så används de ofta i duellsammanhang, t.ex. flygstrider, som ett jämförelsetal mellan olika systems stridsprestanda. Visst kan begreppet låta brutalt. Men vad trodde man att vapnen skulle användas till? Flyguppvisningar? För övrigt finns det ju rätt brutala uttryck även inom journalistiken. Nästan varje dag arbetar journalister i en hård kamp mot en dödslinje. SvD SvT DN

Låg produktivitet = hög kvalitet?

Inom en del verksamheter mäts kvalitet i form av resursförbrukning i form av hur lång tid det tar att genomföra eller hur mycket arbetskraft som krävs. Inom andra verksamheter vet man sedan länge att sambandet mellan dessa två faktorer är mycket svagt. Industrin har länge arbetat med att höja kvaliteten genom att utveckla och effektivisera sina processer. Detta i sin tur lett till att man på samma tid producerar mera och med högre kvalitet. Belöningen för detta har blivit högre vinster och högre löner för de anställda. Inom skolvärlden råder det omvända förhållandet. Genom att mäta kvaliteten som antalet lärare per elev och hur lång tid utbildningen tar så har produktiviteten kunnat hållas konstant eller i värsta fall minska. Resultatet har blivit att de relativa lönerna för lärarna sjunkit. Det är tragiskt att de stora framstegen inom informationstekniken inte har förändrat skolan och bidragit till att höja effektiviteten. Möjligheterna att ta till sig nya arbetssätt motverkas också effektivt av en skråliknande arbetsmarknad och en politisk klåfingrighet som slår vakt om gamla arbetssätt och utvecklingshämmande kvalitetsmått. Inom den högre utbildningen råder ett annat men liknande problem. Den enskilde har haft en konkurrensfördel på arbetsmarknaden om han/hon har haft en längre utbildning. Detta har gjort det rationellt att studera längre. Detta har i sin tur bidragit till inflation i utbildningslängd. När min far tog studenten i slutet av 40-talet var det runt 5 % av årskullen som gjorde det. För dessa 5 % gick det ofta mycket bra senare i yrkeslivet och de tjänade mer än genomsnittssvensken. När gymnasiet senare gjordes i det närmaste obligatoriskt trodde kanske någon att detta skulle leda till att alla skulle tjäna mer än genomsnittet. Utvecklingen fortsatte sedan med att trycka in allt fler på högskolan med samma förhoppning. Detta tänkande har inte bara varit fel men även bidragit till att skada den högre utbildningen. Nu kommer signaler på att ofokuserade högskolestudier riskerar att ge ett dåligt ekonomiskt utbyte. Jag hoppas att denna kunskap sprider sig. PJ Anders Linder skriver tänkvärt om ämnet i dagens SvD. Boken Does education matter av Alison Wolf rekommenderas till läsning. SvD

Farligt förslag

Sveriges problem är inte, trots att man av den senaste debatten kan förledas att tro det, att det svenska hushållen lånar för lite pengar. Räntan har under en lång period varit på en historisk låg nivå och detta tillsammans med att skattesystemet stimulerar lånefinansiering har bidragit till att driva upp hushållens skuldsättning. Utvecklingen där skulderna växer snabbare än inkomsterna är inte långsiktigt hållbar. Detta är det långsiktiga problemet. Socialdemokraternas Jennie Nilsson vill nu bidra till att underblåsa denna skuldtillväxt ytterligare. Hon föreslår att SBAB med staten som ägargarant ska bidra till att ytterligare skuldsätta hushållen. SBAB bidrog under den Socialdemokratiska regeringen till den osunda skuldsättningen som vi med tiden kommer att få se konsekvenserna av. SBAB drev en mycket aggressiv utlåningspolitik där man lånade ut upp till husets taknock. Historien förskräcker. I USA bidrog staten via låneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae till en av världshistoriens största lånebubblor. Jennie Nilsson verkar ha missat den finanspolitiska historien eller så är hon bara intresserad av att vinna kortsiktiga politiska poänger. Vad staten istället borde göra är att sälja SBAB. På det sättet ges det en möjlighet för en annan aktör att ta sig in på den svenska marknaden och bidra till ökad konkurrens. Tyvärr blockeras detta av den samlade oppositionen i riksdagen. Jag anser dock att mycket av diskussionen om att det saknas konkurrens på bankmarknaden i Sverige haltar. Den intresserade huslånekunden kan genom några enkla knapptryckningar på datorn få konkurrerande förslag från mer än tio olika låneinstitut. SvD SvD ledarsidan

Viktig att få ordning på företagsbeskattningen

Näringslivet är missnöjda med regeringens förslag om begränsningar av företagens avdragsrätt. Jag har förståelse för deras kritik när det gäller rättssäkerheten. Det är inte en ideal lagstiftning när en myndighet, i detta fall Skatteverket, ges rätten att avgöra om en transaktion ska bedömas som affärsmässig eller ej. Lagar ska vara tydliga och den som följer dem ska inte riskera att straffas. Problemet med de så kallade räntesnurrorna har två grundläggande orsaker. Den ena är att skattesystemet gynnar lånat framför eget kapital den andra orsaken är att svensk bolagsskatt inte längre är internationellt konkurrenskraftig. En av undertecknarna av näringslivets brev till finansdepartementet var Rune Andersson. Han är ordförande (rättelse RA är kommittéledamot) för företagsskatteutredningen. Jag hoppas att han i den utredningen tar fram bra förslag som kommer tillrätta med de problem som räntesnurrorna är ett symptom på. Vid ett seminarium hos Timbro tidigare i veckan framfördes ett intressant argument mot bolagsskatten från en av åhörarna. Han framförde att de var företagen som gick med vinst som skulle få behålla pengarna då dessa drev utvecklingen framåt. De företag som gick med förlust ansåg han vara parasiter på samhället. I Storbritannien sänks nu bolagsskatten och jag anser att Sverige borde gå samma väg. Med en låg bolagsskatt stimuleras bolagen att ägna sin kraft på att bli lönsamma och pengarna kan stanna i företagen. Detta kombinerat med en mer skatteneutral behandling mellan lånat och eget kapital skulle bidra till att skapa finansiellt starka svenska företag. SvD VA DN

Det fragmenterade slagfältet

Svensk politik liknar alltmer en fragmenterat slagfält. Tidigare påminde det politiska slagfältet mer om Första världskrigets ställningskrig med tydliga och statiska konfrontationslinjer mellan blocken. Fredrik Reinfeldt och Anders Borgs omorientering av Moderaterna skapade en ny verklighet. Rörlighet och flexibilitet ersatte det statiska skyttegravskriget. Nu är frågan om Socialdemokraterna under Stefan Löfven även de tänker övergå till ett mer ickestatiskt förhållningssätt till politiken. Stefan Löfven har i sina uttalanden som partiledare öppnat för en större flexibilitet. Uttalanden om synen på näringslivet, vinster i välfärdssektorn och vapenexport tyder på att Stefan Löfven vill ta sina Socialdemokrater upp ur sina dogmatiska vänsterskyttegravar. Frågan är om han kommer att få sina "mannar" med sig. Många i partiets hårda kärna älskade Håkan Juholts bombastiska klasskampsretorik. Hur kommer de att acceptera en mer pragmatisk inställning till världsliga saker som vinst och valfrihet. Så här långt håller vänsterfalangen inom Socialdemokraterna en låg profil. Stefan Löfven har tack vare framgångar i väljaropinionen en viss imunitet, men vad händer om väljarvinden vänder? Nästa vecka gästas Den politiska talradion av Socialdemokraten Niklas Nordström. Med honom ska vi samtala om utvecklingen inom Socialdemokraterna. För ett par veckor sedan hade vi liknande samtal med Jan Nygren respektive Widar Andersson. De två samtalen finner du om du följer länkarna här nedanför. Jan Nygren Widar Andersson SvD SvD Aftonbladet

Politiken får inte bli dogmatisk

Jag uppskattar när politiska ställningstaganden både bygger på tydliga värderingar och på kunskap och erfarenhet. Politiken bör dessutom vara pragmatisk och öppen för nya fakta. Politiken måste vara öppen för att utvärderas och resultaten av utvärderingarna bör ligga till grund för en utveckling av politiken. Jag tycker att Fredrik Reinfeldt är som allra bäst när han tillåter sig att resonera runt olika samhällsproblem och politikens möjligheter och begränsningar. Andra föredrar plakatpolitik och hårdvinklad retorik. Ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem. Problemet är dock inte av den dimension som vissa försöker påstå. De höga siffrorna runt 25 % är förvisso korrekta men förmedlar en falsk bild då de innehåller många heltidsstuderande som söker helg- och kvällsjobb. Aftonbladet Böhlmark

Rollfördelningen bör inte ändras

Idag har rubriksättarna haft julafton. Genom att hårdskruva ett uttalande från statsministern om löneläget har man fått till en rubrik som ger intrycket att Reinfeldt skulle vilja ha en politiskt styrd lönesättning. Tyvärr ekar nu rubrikens budskap i den ekokammare som bildats av de mest okritiska anhängarna. I Sverige har vi en mycket väl fungerande rollfördelning. Det är marknadens parter som förhandlar och avtalar om lönerna. Politiken påverkar givetvis genom bland annat skattelagstiftningen. Genom införandet av jobbskatteavdragen så har det t.ex. blivit mer lönsamt att ta ett arbete med lägre bruttolön än tidigare. Denna rollfördelning är bra och jag är övertygad om att statsministern också anser det. Aftonbladet DN