En av mina fem sommarpraktikanter från Princetonuniversitetet, Laura Slater, har idag en debattartikel publicerad i
Norrtelje Tidning. På måndag genomför hon tillsammans med mig en workshop i riksdagen om svensk försvars-och säkerhetspolitisk debatt. Workshopen utgör en form av examensarbete för Lauras praktiktjänstgöring hos mig. Jag räknar med att Laura Slater under augusti kommer att återkomma med ytterligare artiklar rörande svensk försvars-och säkerhetspolitisk debatt. Vid Princeton studerar Laura political science. Hon har bland annat gjort fördjupningsarbeten om beslutsprocesser och då detaljstuderat Jimmy Carters beslut att försöka frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden I Teheran, operation Eagle claw. http://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Eagle_Claw
Laura Slater är dessutom en undergraduate fellow av James Madison programmet vid Princeton.
Här följer texten till Lauras artikel som idag är pulicerad i Norrtelje Tidning:
Rysk flygövning”baktände”
Rysslands flygövning i Finska viken och Östersjön den 29 mars skapade en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Som ny betraktare av den svenska försvarsdebatten har jag förvånats över den stora uppmärksamheten ytliga snabbanalyser från vissa försvarsdebattörer erhållit. Ju mer jag har studerat händelsen, desto tydligare har det blivit att debatten som följt av den ryska flygövningen har grundats på överdrifter och bristande analys av helheten.
Enligt den informationen jag har funnit gick förloppet till enligt följande: Två ryska bombplan och fyra jaktplan lyfte från baser nära Sankt Petersburg. De flög över Finska viken i internationellt luftrum; bildligt sett med ena vingspetsen i Finlands luftrum och den andra vingspetsen i Natolandet Estlands dito. Jag har inte funnit någon indikation på att Finland reagerade med att skicka upp flygplan.
Två danska Natoplan lyfte från sin bas i Litauen. De skickades inte upp för att möta de ryska planen, utan bara för att observera planen. Nato hade troligen information om de ryska flygplansrörelserna redan när hjulen lämnade asfalten. Det är talande att de trots detta valde att inte möta de ryska planen. De ryska planen flög heller aldrig in i svenskt luftrum.
Den här artikeln är baserad på information från öppna källor, samt samtal med svensk och internationell expertis med djup sakkunskap. Jag har inte funnit några uppgifter på att Försvarsmakten haft i sin instruktion att ha flygplan i ständig incidentberedskap. Det finns för övrigt anledning att anta att detta även gällde under det kalla kriget.
Vilka Rysslands intentioner med flygövningen var kan vi bara spekulera i. Den långsiktiga effekten kan dock mycket väl bli ett svenskt närmande till ett Natomedlemskap. Jag har svårt att tro att det var Rysslands strategiska idé med flygövningen.
Laura Slater
Princeton University
Inlägg
