Därför är vi i Afghanistan

Debatten runt det svenska deltagandet i Afghanistan har mycket kommit att kretsa runt förhållandena för civilbefolkningen i landet. Det framförs ofta att om ISAF lämnar så kommer Afghanistan återigen drabbas av talibanvälde med drastiska konsekvenser framförallt för landets kvinnor. Detta stämmer säkert men jag anser inte att detta är skälet till den svenska insatsen. Samma argument användes för övrigt av Sovjetunionen under 80-talet. Nej de bakomliggande motiven till den svenska insatsen är troligen mer realpolitiska. Genom att i handling visa att vi ställer upp solidariskt även då det innebär risker stärker vi vår position i den västliga säkerhetsgemenskapen. Detta är av stor vikt då svensk säkerhet bygger på att vi inte ska stå ensamma. Att det talas så tyst om detta beror troligen på den utbredda beröringsskräck för allt militärt samarbete som återfinns i den svenska politiska världen. Däremot verkar det vara legitimt att återanvända Sovjetunionens gamla argument.

I dagens Godmorgon Världen tillåter sig dock professor Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan att resonera om saken. Journalisten verkar dock mer fängslad av professorns möbler än utav hans argument.

Where you stand depends on where you sit!

Jag har ingen bra översättning av uttrycket men innebörden är att vilka ställningstaganden du gör påverkas av vilken position eller befattning som du har. Uttrycket passar väl in på den nu pågående processen av EU:s budget. I svenska riksdagen råder full enighet om att EU ska vara restriktiv. På samma sätt uttrycker sig Sveriges regering och vår EU-minister Birgitta Ohlsson har idag en bra debattartikel i DN på temat restriktivitet och reformering. Men vi har ett antal politiker som när de kommit på plats i Bryssel driver en annan linje. De socialdemokratiska EU-parlamentsledamöterna står nu bakom att EU:s budget ska utökas både i absoluta och relativa tal. Vår tidigare EU-minister är numer EU-kommissionär och därigenom står hon bakom EU-kommissionens förslag på en utökad EU-budget.

Det är lätt att tal billiga poäng på dessa omsvängningar. Jag är fullt medveten om att ledamöterna ingår i olika kollektiv och emellanåt tvingas kompromissa. Men det är viktigt att detta uppmärksammas så att våra EU-parlamentariker inte glömmer vad deras väljare blivit lovade. Det är också uppfriskande att den moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark är konsekvent och tycker samma sak i budgetfrågan oavsett om han sitter i Stockholm eller Bryssel.

SvD

Ska vänsterpartiet styra Sveriges utrikespolitik?

Det börjar dra ihop sig till ett avgörande i riksdagen. Beslutet om den svenska insatsen i Afghanistan kommer att fattas i november. Gårdagens tragiska dödsfall kan komma att påverka utgången. Tidigare har inställningen varit att talibanerna inte ska låtas utpressa vare sig den svenska truppen eller oss beslutsfattare.

Vänsterpartiet verkar redan ha bestämt sig för att den svenska truppen ska dras hem. Nu vilar ansvaret tungt på Socialdemokraterna. Ska de stå fast vid sitt kongressbeslut eller ska de sätta sitt vänstersamarbete främst. Ska vänsterpartiet styra Sveriges utrikespolitik? Är det verkligen vad ansvarsfulla socialdemokrater önskar?

SvD DN Aftonbladet Expressen

Det är bara valresultaten som räknas

Idag redovisar Sifo sin första undersökning av väljaropinionen efter valet. Ett klassiskt svar från partifolk när de tillfrågas om opinionssiffror är ”Det är bara valresultatet som räknas”. Formellt sett så är svaret helt korrekt. Det är bara rösterna som avges i valet som leder till representation i riksdag och fullmäktige. Men opinionsundersökningarna har trots allt en informell påverkan. De påverkar stämningen internt i partierna och de påverkar partiernas positionering inför kommande val. Dagens Sifoundersökning lämnar stöd för de undersökningar som gjorts som visade på att förekom kraftig stödröstning på Kristdemokraterna och Centerpartiet i riksdagsvalet. Mycket tyder på att KD skulle ha balanserat på fyraprocentspärren om inte ett stort antal moderatsympatisörer skulle stödröstat. Vilka slutsatserna blir inom KD och C blir får vi se.

Det blir också intressant att studera hur stödet för Sverigedemokraterna utvecklas under mandatperioden. Kommer SD att gå samma väg som Ny Demokrati, Junilistan och Piratpartiet och efter ett framgångsrikt val implodera.

SvD GP Aftonbladet

Rekommenderad läsning om riksdagen

Dagens ledare i Trelleborgs Allehanda rekommenderas till läsning för alla som vill ha lite insyn i hur riksdagsarbetet fungerar. Att redaktörens åsikt sammanfaller närmast totalt med min egen bidrar säkert till att jag tycker att artikeln är läsvärd :-)

Vart tog försvarsintresset vägen?

Flera av bloggens läsare har undrat vart mitt försvarsintresse tagit vägen. Inför denna mandatperiod hade jag tänkt att jag skulle engagera mig lite mer inom försvarspolitiken. Jag tycker förvisso att vi riksdagsledamöter bör vara noga med att skilja på vårt uppdrag som förtroendevalda och våra yrken utanför politiken. Men efter fyra års självpåtagen karnatän tyckte jag ändå att det var tid att gå in lite aktivare i försvarspolitiken. Jag hade hoppats på att jag skulle kunna komplettera mitt ordinarie uppdrag i finansutskottet med ett suppleantuppdrag i försvarsutskottet. Nu blev det inte så utan istället blir det till att förutom finansutskottsuppdraget ge sig i kast med det stora, viktiga och komplicerade socialförsäkringsområdet. Men trots detta kommer jag att engagera mig mer inom försvars- och säkerhetspolitiken under denna mandatperiod. Bland annat hoppas jag att jag får möjlighet att delta mer aktivt i arbetet i Kungliga krigsvetenskapsakademien.

Jag har roat mig med att studera mitt inträdesanförande i akademien som hölls 2004. Då var jag mycket besviken på att många av de förändringar som vi inom perspektivplaneringen föreslagit inte hade genomförts. Nu sex år senare kan jag konstatera att regering, riksdag och försvarsmakt börjat komma i kapp den då gällande perspektivplaneringen.

***
Personliga slutsatser från perspektivplaneringen

Inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 7 december 2004
Göran Pettersson

Sveriges säkerhetspolitiska läge har radikalt förändrats sedan Kalla kriget. Likaså har användandet av Försvarsmakten ändrats. Har Försvarsmakten ändrats i takt med dessa yttre förändringar? Jag har under åren 96-98 och 00-04 i olika befattningar arbetat med Försvarsmaktens perspektivstudier. I mitt inträdesanförande tänkte jag ta upp mina egna slutsatser av studierna gällande utformningen av Försvarsmakten respektive säkerhetspolitiken. Jag väljer att koncentrera mig på följande områden, förbandssystemet, personalförsörjningen, befälssystemet och materielförsörjningen.

Förbandssystemet
Övergången till ett insatsförsvar med inriktning på internationella insatser ställer helt nya krav på Försvarsmakten. Som alltid är det viktigt att ha handlingsfrihet med förbanden för de uppgifter som kan bli aktuella. En avgörande faktor för om det råder handlingsfrihet eller ej med ett förband är om förbandet är utbildat och utrustat för uppgiften samt att förbandets personal genom lagar eller avtal är förbundna att delta i insatsen.

När det gäller den svenska arméns personalförsörjnings- och utbildningssystem så är de synnerligen illa anpassade efter den nya inriktningen av försvaret. Utbildningssystemet är fortsatt utformat för att utbilda förband för insats i Sverige med stöd av beredskapslagstiftningen. Detta innebär att det endast finns handlingsfrihet med de färdigutbildade förbanden för insatser inom ramen för uppgifterna försvar mot väpnat angrepp respektive hävdandet av territoriell integritet. För den uppgift som är mest aktuell, internationella insatser, saknas handlingsfrihet med förbanden. Detta löses istället genom att man ur de utbildade förbanden rekryterar enskilda soldater och befäl och upprättar ett nytt förband. När förbandet sedan genomfört sin insats upplöses det och soldaterna och befälen placeras i bästa fall i befattningar vid de enheter där de grundutbildades. Dagens system borde förändras i grunden. Vi borde så långt som möjligt eftersträva att det var samma förband som användes såväl nationellt som internationellt. Detta kräver i sin tur stora förändringar av personalförsörjningssystemet vilket jag återkommer till. Det skulle också kräva att personalen var kopplad till sitt förband och att deltagande med förbandet vid insatser, även internationellt, inte skulle vara upp till den enskilde att avgöra vid varje enskilt tillfälle. Ett nytt förbandssystem skulle kunna vara uppbyggt enligt följande.

År

1
Förbandet grundutbildas
2
Genomför internationell insats som förband (inkluderande förberedelser och avveckling)
3
I beredskap i Sverige
4
Genomför internationell insats som förband (inkluderande förberedelser och avveckling)

Därefter omsätts förbandet, viss personal genomför ytterligare en cykel.



Personalförsörjningen
Personalförsörjningen är en av de mest centrala frågorna när det gäller reformeringen av Försvarsmakten. Enligt min uppfattning så har många år gått förlorade på grund av bristande vilja till reformering såväl på politisk som på militär sida.

Ett nytt förbandssystem såsom skissats här ovan skulle kräva ändringar i personalförsörjningssystemet. Förvisso skulle systemet kunna bygga på värnplikt där denna utvidgades till att omfatta internationella insatser, USA övergav denna lösning efter Vietnamkriget. Jag bedömer att det är mycket svårt att vinna allmänt stöd i Sverige för en sådan utvidgning av värnplikten. Internationella insatser då samhället i övrigt inte lever under krigsförhållanden borde ske med frivillig rekrytering. Rekryteringen till förbanden bör bygga på frivillighet men när man väl är kontrakterad vid förbandet så ska obligatorium råda att delta i insatserna med förbandet.

Ett nytt frivilligbaserat personalförsörjningssystem bör införas. Utformningen av detta system bör beakta ett antal faktorer såsom rekrytering, beredskapsnivåer och utslussning. Jag anser att dessa faktorer är kritiska. Av den anledningen tänkte jag utveckla min tankar om just dessa tre faktorer.

Rekrytering
Försvarsmakten har under drygt hundra år byggt soldatförsörjningen på värnplikt. Detta system har inneburit att man med tvång har kunnat ta ut de soldaterna man önskat ur hela den manliga årskullen. Denna rekryteringsmetod har bidragit till att rekryteringsfrågorna haft en undanskymd roll. På senare tid har behoven av rekrytering till internationella insatser gjort att rekryteringsutmaningarna fått större uppmärksamhet. Vid en övergång till ett system byggt på frivillighet kommer rekryteringsfunktionen att bli central. Det är därför av största vikt att rekryteringsfrågan är genomarbetad innan man överger pliktsystemet. Det torde vara avsevärt lättare att avskaffa pliktsystemet än att återinföra tvångsmoment.

Med övergång till frivillig rekrytering ställs Försvarsmakten inför ett antal utmaningar. Tjänstgöringen som erbjuds måste uppfattas som attraktiv. För att få den personal som önskas måste erbjudandet anpassas efter målgruppen. Här krävs troligen en kombination av ekonomiska incitament och meritvärde. När det gäller de ekonomiska styrmedlen så kan dessa troligen utformas så att de påverkar vilka som söker till tjänstgöringen. Frågorna om attraktivitet och ekonomiska incitament är av stor betydelse och borde utredas grundligt.

En annan stor utmaning är möjligheterna att komma i kontakt med de presumtiva soldaterna. I länder med frivillig rekrytering avdelas stora personella och ekonomiska resurser till marknadsföring. Jag anser att vi bör välja en delvis annan väg. Istället för att avveckla värnplikten helt bör den omformas till en försvarsupplysnings- och rekryteringsdag. Denna utbildning skulle kunna genomföras av Försvarsmakten och ske på landets gymnasieskolor. Dagen skulle vara obligatorisk för både män och kvinnor. Förutom att på ett rationellt sätt få en första kontakt med hela årskullen skulle systemet göra att försvarets särskilda roll i samhället tydliggjordes och bevarades.

Beredskapsnivåer
Med ett nytt förbandssystem blir frågan om beredskapsnivå central. Ekonomiskt är det en betydande skillnad mellan ett förband där all personal är heltidstjänstgörande och ett där en stor del av personalen är hemförlovad med beredskapskontrakt. Även denna fråga måste utredas grundligt där man bland annat beaktar de operativa kraven för förbandet, rekryteringsbarheten och givetvis kostnadseffektiviteten. Ett system med hemförlovade förband med beredskapskontrakt där förbanden regelbundet samlas för övningar torde kunna hålla en högre kvalitet och beredskap än många av Kalla krigets nivå ett förband.

Utslussning
Soldatyrket ska inte vara ett livstidsyrke. Jag bedömer att de allra flesta soldaterna tjänstgör en eller två förbandscykler (4-8 år). Hur väl soldaterna slussas ut är viktigt ur många aspekter. Givetvis är det en moralisk fråga för staten hur man tar hand om dem som tjänat i Försvarsmakten. Men frågan om utslussningen har även direkt påverkan på möjligheterna att rekrytera nya soldater. Det är viktigt att en väl vitsordad tjänstgöring inom Försvarsmakten uppfattas som meriterande av samhället. Stor vikt bör läggas vid att soldaterna har en hög anställningsbarhet när de slussas ut. Detta kan bland annat ske genom att man ger goda möjligheter för distansutbildning under tjänstgöringen.

Befälssystemet
I början av 80-talet övergick Sverige till ett så kallat enbefälssystem. Tanken var då att alla anställda militärer skulle vara officerare och att underbefälsgraderna skulle innehas av värnpliktiga. Systemets svagheter blev efterhand tydliga bland annat när det gällde bristen på yrkesmässiga fackkunskaper. I takt med att förbandsvolymerna reducerades kraftigt efter Kalla kriget blev officerskåren alltmer feldimensionerad. Den höga pensionsåldern för samtliga officerare medförde dessutom att ålders- och kompetensfördelningen blev olämplig för de uppgifter Försvarsmakten skulle lösa.

Befälssystemet behöver genomgå en grundlig reformering. Precis som när det gäller soldatförsörjningen så måste befälssystemet vara anpassat efter de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa. Även när det gäller flera av befälsbefattningarna så är det viktigt att dessa inte blir livstidsanställningar. Likaså måste det även för officerarna och befälen bli obligatoriskt att delta när förbanden genomför internationella insatser.

Jag ser framför mig att ett reformerat befälssystem innehåller flera nivåer och att systemet blir mer internationellt anpassat.

Materielförsörjningen
Försvarets materielförsörjning är fortfarande starkt präglad av erfarenheterna från Andra världskriget och neutralitetspolitiken under Kalla kriget. Trots att förutsättningarna ändrats i grunden så har mycket av de gamla principerna fortsatt att gälla. Materielförsörjningen av insatsförsvaret kommer att bygga på helt andra förutsättningar. Serierna blir i de flesta fall korta och i många fall kommer det krävas korta ledtider. Kraven på interoperabilitet kommer också att medföra att det blir fördelaktigt att ha samma sorts utrustning som de nationer vi opererar tillsammans med. Köp av färdigutvecklad och i många fall insatstestad utrustning kommer att bli vanligare och stora svenska utvecklingsprojekt torde bli ovanliga.

Säkerhetspolitiken
Avslutningsvis några ord om säkerhetspolitiken. Det är idag svårt att finna den röda tråden från säkerhetspolitiken till försvarspolitiken. Sveriges situation har förändrats radikalt genom Kalla krigets slut och vårt inträde i EU. Detta har också fått en stor påverkan på försvarspolitiken. Säkerhetspolitiken har inte anpassats på samma sätt. Det innebär att det idag enligt min uppfattning saknas en röd tråd mellan säkerhetspolitiken, försvarspolitiken och Försvarsmaktens utformning. Försvarspolitiken är i allt väsentligt anpassad efter att vi är ett litet land som ingår i en union. Säkerhetspolitiken dröjer sig dock kvar i en annan verklighet. Detta skapar en mycket olycklig situation. Förutsättningarna för ett svenskt oberoende allsidigt försvar finns inte, samtidigt innebär ”allianslösheten” att vi självständigt måste bygga upp viktiga funktioner. Knappa resurser splittras på ett för försvarseffekten mycket olyckligt sätt.
***
Anmärkning
Sedan jag höll mitt inträdesanförande 7 december 2004 har mycket hänt. Beslut har fattats om flera av de förändringar jag talade om. På det stora hela anser jag att förändringarna varit bra dock tycker jag att det är tråkigt att idén om en ”endagars värnplikt” inte genomfördes. Säkerhetspolitiken har om möjligt blivit ännu mer svårbegriplig. Genom solidaritetsförklaringen så har vi tagit ytterligare steg mot ett medlemskap i Nato. Trots detta har retoriken mot ett Natomedlemskap snarast förstärkts.

Utskottsflytt

Moderaternas nomineringar inför tisdagens val till utskotten är klara. För egen del innebär det att jag flyttar. Flytten är dock inte särskilt dramatisk, jag flyttar från stol nummer 5 i finansutskottet till stol nummer 3. Jag byter dock "andrautskott" det vill säga det utskott i vilket jag är ersättare. Det blir en flytt från näringsutskottet till socialförsäkringsutskottet. Kopplingen finans - socialförsäkring är logisk och det ska bli spännande att på lite närmare håll följa det viktiga arbetet med att utveckla socialförsäkringsområdet.

Kampen om utskottsplatserna har hårdnat. Moderaterna fick totalt två färre utskottsplatser nu än efter valet 2006. Samtidigt har antalet moderata riksdagsledamöter ökat från 97 till 107. Att vara kvar i finansutskottet var mitt förstahandsval och jag är mycket nöjd att det önskemålet uppfylldes. Att den moderata finansutskottsgruppen dessutom förstärkts med två civilekonomer ifrån Stockholms Handelshögskolan och en fil lic i nationalekonomi gör inte saken sämre.

På tisdag kommer Anders Borg med regeringens budgetproposition till riksdagen och därmed börjar en spännande höst för det nya finansutskottet.

Praktikanternas sista dag i riksdagen

Den här veckan har jag haft fyra praktikanter, det har varit lärorikt både för dem och för mig. Här följer deras sista blogginlägg från veckan.

Sista dagen

Ja, nu är det sista dagen.. Det har varit så himla kul att få praktisera i riksdagen. Tycker verkligen att alla borde göra det eller i alla fall de som är intresserade av politik.
Under veckan som har varit har jag skrivit en motion om skolmaten, en debattartikel om demonstrationen mot SD och blogginlägg.Vi har också diskuterat mycket och ställt frågor. Så vi har fått arbeta också. Och så får jag ju inte glömma radioinspelningen som vi gjorde igår.Även fast jag var lite nervös så var det ändå riktigt kul. Vi berättade lite om saker som vi hade gjort i veckan och fick lite frågor.Nu på slutet gick vi och kollade lite mer i husen och fotade.Jag kommer att sakna att vara här och önskar att jag kan få praktisera här igen!Vill också tacka Göran Pettersson och Jacob för en bra vecka och att de stod ut med oss! Haha.
/Sandra Hedlund.
Sista dagen:
Det finns inte så mycket mer att säga om den här veckan än att den varit fantastiskt, full av livliga diskussioner och intryck. Hela den här veckan har jag proppats så full av information och fakta att jag är helt trött i hjärnan. Tur att vi fick tid till en sista fotorunda så att vi kan ha kvar minnena på bild, för det mesta är för stort för att komma ihåg (så konstigt som de nu låter.) Vi alla har fått höra att vi varit dåliga på att ställa frågor, men det är bara för att vi inte har några frågor att ställa för att de vi kan komma på redan blivit besvarade. Jag tycker att det har varit en otrolig möjlighet för oss fyra att få vara här och det är verkligen något jag rekommenderar ifall Göran får för sig att ta in fler praoelever. Även fast vi hade riktigt tur med den veckan som vi fick vara här så tycker jag mest att de små sakerna har varit ”häftigast”. Just rundvandringen med Johan Westrin, motionerna och debattartiklarna vi fått skriva och att se hur det är med underjordiska gångar och hissar överallt. Det är nog det som kommer sitta kvar länge, fast det kommer även de större sakerna med (hehe.) Tack till Göran Pettersson och Jacob för att vi fick komma hit!Kommer verkligen att sakna stället!
Lina Fagerberg
Blogginlägg 08102010

Så, idag är sista dagen för oss i riksdagen. Jag längtar inte tillbaka till skolan alls, skulle gärna vara kvar här om jag nu fick. Men man kan ju alltid sätta sig och se på debatter. Kanske inte riktigt samma sak, men men. Jag är glad över att jag fick praoa här, glad över att jag fick vara med om det här. Vi har nog alla lärt oss massor! Det är en helt annan sak att läsa i böcker om hur det går till i riksdagen nu när vi fått gå runt och faktiskt sett hur det går till. Jag tycker att fler borde intressera sig för politiken, för det är ju faktiskt en sån stor del av vår vardag samtidigt som det är roligt att vara en del av hur Sverige styrs. Engagera er!
Jag vill tacka Göran och Jacob för en händelserik(AWESOME!) vecka, det har varit superkul att få vara med.

Tack!
Lovisa Palmberg

Blogginlägg
Den här veckan har varit helt fantastisk.
En sån liten tjej som jag kommer in i Riksdagen är rätt sort.
Som jag nämnde i radioinspelningen så hade jag inte ett stort intresse för politik för en månad sen. De senaste veckorna har jag fått mer intresse p.g.a skolan där vi pratade mycket politik och när jag fick chansen att praktisera i Riksdagen fick jag ännu mer intresse.
Att jobba inom politiken är något jag skulle kunna tänka mig att jobba med när jag blir äldre, det finns aboslut som alternativ.
Idag fick vi gå runt lite i Riksdagen och fotografera en sista gång som ett minne innan vi far härifrån. Detta kommer vara någonting jag kommer berätta för mina barn, och det kommer vara något jag kommer minnas länge länge.
Hela veckan har varit händelsefull och jag har lärt mig mycket som man inte kan få reda på i skolan och på internet. Det är också en underbar arbetsplats, bra arbetsmiljö.

//Amanda Trenter

Blogginlägg 2

Blogginlägg 2

Idag fick vi vara med och spela in ett radioprogram som kommer att sändas i Norrtälje och på internet. Vi fick 5 minuter var på oss, där vi fick berätta vad vi hade gjort och olika intryck som vi hade fått under veckan. Det var roligt men efteråt hade vi alla glömt bort allt vi sagt eftersom att det var lite nervöst.Vi fick även vara med när Göran pratade med en gymnasieklass.Vi blev förvånade över att dem inte verkade så intresserade av politik. Vi tycker att alla ska engagera sig eftersom allt angår oss och det är vår framtid det gäller. Men Göran sa även att det var en klass som inte var lätta att prata med, eftersom att det inte ställde så mycket frågor och Göran fick dra ut frågor och svar ur dem. Vi hann inte skriva ett blogginlägg igår, som vi skulle ha gjort. Men istället för det så fick vi gå på en rundvandring i riksdagshuset med Johan Westrin. Han var riktigt rolig att lyssna på och det verkade som att han brann för det han pratade om.

Tack för oss!Sandra, Lina, Lovisa och Amanda.

Fyra praktikanter

Under veckan gästas Göran av fyra praktikanter från Norrtälje. Förutom att få en inblick i riksdagsarbetet genom att delta i olika aktiviteter faller det på praktikanternas lott att varje dag tillsamman eller enskilt att författa ett blogginlägg. Nedan kan ni läsa dagens inlägg innehållande deras intryck och reflektioner.

Det har varit en händelserik och spännande dag full av olika intryck. Vi har fått vara med och sett på under valet av talman, och det är en stor händelse. Inte bara för att det sker en gång var fjärde år utan också för att talmannen är en så viktig person. Vi hade fått höra att det skulle vara en massa demonstrationer under dagen och trodde att det skulle buas under valet, men det gick förvånansvärt lugnt och vi kunde sitta och kolla i lugn och ro, gäspandes. Härligt att Per Westerberg blev vald.Det enda som hände var att Mona Sahlin ett par gånger fick säga till alla att vara tysta, tredje gången på skarpen. Det var väldigt roligt att få se alla politiker och se hur det går till, även fast det här kanske inte är så här det brukar gå till under en vanlig dag i riksdagen.Vi tycker att det har varit väldigt intressant med alla intryck som vi fått. Bara en sån sak att försöka hitta runt i byggnaden är ett äventyr i sig, förhoppningsvis så kommer vi lära oss under veckans gång. Nu sitter vi här i slutet av dagen i KD’s gamla fikarum och skriver blogginlägg. Vi ska alla få skriva en varsin motion och en debattartikel. Vi ska också förbereda oss inför en radioinspelning på torsdag, skriva lite frågor och så. Ska bli skönt att åka hem, men vi längtar redan tills vi får komma tillbaka imorgon!

Av: Lina Fagerberg, Lovisa Palmberg och Sandra Hedlund.
-----------------------

Mina 5 dagar i Riksdagen!

Blogg inlägg 1, dag 1.
Det har varit en mycket spännande dag idag!
Vi kom först upp framför Riksdagen och mötte Göran. Sedan fortsatte vi in i Görans rum och fick lämna våra väskor och jackor och vi fick sedan en praktikbricka.
Vi gick sedan en liten runda runt riksdagen där vi hann se ca 50-60%. Det är väääääldigt stort och det finns jätte många gångar, trappor, rum och massa mer.
Runt kl 10 hamnade vi i kammaren för att vara med på ”val av talman” som var mycket händelserikt och spännande. Nackdelen med det var att det tog extremt lång tid och det blev lite uttjatat och långtråkigt, men samtidigt var det ändå rätt häftigt att sitta där bland folk som hade makt över Sverige. Det har varit skithäftigt att se hur riksdagen ser ut inomhus, och ändå har vi inte sett hela husen. Jag ser verkligen framemot de kommande 4 dagarna, de kommer bli lite tuffa, men dem kommer absolut vara minnesvärda och jag kommer lära väldigt mycket om politik och om hur alltid fungerar, det är jag säker på.
Med en sammanfattning av dagen så är jag mycket nöjd. Jag var väldigt nervös på morgonen när jag var påväg hit, hur skulle bete sig?, var kläderna OK?, hur kommer folket bete sig mot mig?, hittar jag dit?
Fast jag hade faktiskt ingenting att oroa mig för, jag fick är vänligt mottagande och alla verkar jätte snälla och trevliga. Att hitta dit var inte svårt alls. Det har varit toppen helt enkelt!

// Amanda Trenter

Glädjande valresultat i Lettland

Igår hölls det parlamentsval i Lettland. Resultatet är glädjande, regeringen Dombrovskis har blivit återvald. Dombrovskis har på ett ordnat sätt tagit hand om den ekonomiska kris som han övertog. Detta har varit bra inte bara för Lettland utan också för Estland och Litauen och i förlängningen för Sverige. Om valet hade resulterat i en oppositionsseger så hade det skapat osäkerhet om Lettlands fortsatta sanering av sina offentliga finanser. Nu verkar det som om Lettland kommer att fortsätta på den inslagna vägen som förhoppningsvis leder till stabilisering, tillväxt och på sikt införande av euron. De baltiska staterna är viktiga för Sverige inte bara ekonomiskt. Sverige gynnas säkerhetspolitiskt av att de baltiska staterna integreras ytterligare i det europeiska samarbetet. Därför är inte bara Lettland att gratulera till att regeringen Dombrovskis omvaldes.

Expressen DN SvD