Sänkt inkomstskatt kan bidra till att hejda skuldtillväxten

 

Ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt torde kunna bidra till att hejda ökningen av skuldsättningen. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat att utformningen av skattereduktionen för ränteavdrag har en inbyggd automatisk stabilisator i form av den lägre avdragsrätten(21%) över 100000. En annan sällan uppmärksammad automatisk stabilisator är att avdraget är just en skattereduktion det krävs följaktligen att man har andra skatter (kommunal, statlig inkomstskatt eller fastighetsavgift) att kvitta emot. Detta innebär att en inkomsttagare med medianinkomst (22971 kr/mån) slår i avdragstaket vid ett avdrag på 63024 kr vilket motsvarar en ränta på212 700/år vilket vid 3% ränta motsvaras av ett lån på lite drygt 7 miljoner. Många banker räknar idag på att de potentiella kunderna ska klara en ränta på 6% och då skulle lånetaket i detta fall vara 3,5 miljoner.
 För en inkomsttagare med en inkomst vid brytpunkten för statlig skatt (35520:-/mån) är avdragstaket 111456 kr.

Dessa automatiska stabilisatorer innebär att ökningen av hushållens skuldsättning snart kommer att hejdas utan nya politiska beslut. Dock skulle ett ytterligare jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkten för statlig skatt ge många hushåll ekonomiska incitament för lägre skuldsättning och amortering.

Jag hoppas att bankernas rådgivare är uppmärksamma på dessa egenskaper i skattesystemet.

 

Utan att beakta dynamiska effekter torde ett ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt delvis finansieras genom att skatteavdragen för räntor blir mindre. De dynamiska effekterna skulle dessutom kunna ge en lägre skuldsättning, vilket skulle skapa förutsättningar för en mer expansiv penningpolitik med lägre räntor och därigenom i det korta perspektivet lägre skatteavdrag som följd.

Expressen Affärsvärlden