Visst stöd från utskottskollega

Min kollega i finansutskottet Carl B Hamilton lyfter idag frågan om minskad avdragsrätt för räntor. Jag har tidigare luftat liknande tankar här på bloggen. Jag delar mycket av Carl B Hamiltons analys av problemet, ränteavdraget medför problem för penningpolitiken. Hushållens kreditexpansion innebär att Riksbanken kan komma att föra en mer åtstramande penningpolitik än vad som motiveras av läget i ekonomin som helhet och läget på arbetsmarknaden.

Carl B Hamilton lyfter också fram behovet av att gynna sparande. Jag tycker det är vällovligt även om Carl B gör det lite lätt för sig när han redovisar en reform som är rejält obalanserad när det gäller finansieringen.

Jag anser istället att en minskad avdragsrätt ska kombineras med ett ökat jobbskatteavdrag. Skälet till detta är flerfalt. Ett utökat jobbskatteavdrag ökar incitamenten för egen försörjning ytterligare. Det är också personer i arbetsför ålder som är de som idag har högst lån och därigenom kompenseras av jobbskatteavdraget. En sänkning avdragsrätten från 30 % till 25 % innebär att ett lån på 1 miljon till räntan 4 % blir 2000 kronor dyrare per år efter skatt. Effekten på statsbudgeten skulle enligt uppgift från Riksdagens utredningstjänst bli runt 3,5 miljarder. Ett utökat jobbskatteavdrag med cirka 3,5 miljarder skulle, lite beroende på utformningen, kunna ge en skattesänkning på i storleksordningen 1000 kronor per år.

Det är viktigt att komma ihåg att om inga finanspolitiska åtgärder vidtas mot hushållens kreditexpansion och de därav följande höjda inflationsförväntningarna så kan Riksbanken komma att behöva svara med penningpolitiken och höja räntan i snabbare takt. En höjning av räntan med en procentenhet innebär att ett lån på en miljon kronor blir 7000 kronor dyrare per år vid 30 % avdragsrätt.

Jag tycker att det är bra att dessa frågor kommer upp till diskussion. 20 januari håller finansutskottet en utfrågning rörande kreditexpansionen inom bostadssektorn. Jag hoppas att vi då får en fördjupad diskussion om ämnet.

För en månad sedan spelade jag in ett litet videoinslag rörande avdragsrätten, här kommer en återutsäning.



SvD Sydsvenskan SvT E24 VA

Varning för skadlig likriktning

Den centerpatiske lokalpolitikern Stefan Hanna har de senaste dagarna, troligen ofrivilligt, blivit en av Sveriges mest uppmärksammade politiker. På sin blogg har han tillåtit sig att "tänka högt" runt diverse politiska frågor. Det har handlat både om särskild skatt för feta och obligatorisk hyenadräkt för bidragsfuskare. Båda förslagen är illa genomtänkta och i många stycken kränkande. Men samtidigt som förslagen förtjänar kritik vore det olyckligt och resultatet blev att takhöjden sänktes hos aktiva politiker som bloggar. Det vore beklagligt om landets alla aktiva partipolitiker började idka självcensur och på sina bloggar endast blev megafoner för partiledningens uppfattning. Väljarna i Uppsala kommun hade redan före valet goda möjligheter att ta reda på vem de valde när de röstade på Stefan Hanna. Nedan finner du hans kampanjfilm om biologisk mångfald.



DN SvD SvD SvT
Bloggar i ämnet: Ekonomisten Dick Bengtsson Federley Rasmus Lenefors Mina moderata karameller Alliansfritt Sverige

Komplext läge för riksbanken

Idag publicerade Riksbanken protokollet från det senaste penningpolitiska mötet. Protokollet ger en bra beskrivning av de svåra avvägningar som Riksbankens direktion står inför. Penningpolitiken har under drygt två år påverkats starkt av den finansiella krisen i världen. Nu har ekonomin tagit god fart i Sverige och i många av tillväxtekonomierna, samtidigt brottas många euroländer och USA med stora obalanser i sina offentliga finanser. I Sverige fortsätter den privata kreditexpansionen på en nivå som inte är långsiktigt hållbar. Riksbankens verktyg för att nå inflationsmålet är framförallt styrräntan, gissningsvis tycker de att den verktygarsenalen är för begränsad för den aktuella situationen.

När det gäller kreditexpansionen så kommer riksdagens finansutskottet att hålla två utfrågningar i det ämnet efter juluppehållet. Den första utfrågningen hålls 20 januari. Jag ser fram emot utfrågningarna och jag hoppas att det kommer att dras slutsatser om vilka åtgärder som kan behöva genomföras av regering och riksdag. För egen del tycker jag att det vore bra om även en så helig ko som skatteavdraget för utgiftsräntor granskades. Vilka konsekvenser skulle en succesivit reducerad avdragsrätt få och hur skulle låntagarna påverkas av att skatten på förvärsinkomster samtidigt sänktes. De är troligen så att det är personer i arbetsför ålder som har de högsta bostadslånen, det är också den gruppen som skulle få störst sänkning av skatten om man utökade jobbskatteavdraget.
DI Expressen TV4 SvT DN

Dags för fettavdrag?

Dagens snackis är centerpartisten Stefan Hannas utspel på sin blogg om att feta borde betala mer i skatt. Hans blogginlägg har stora likheter med Gunnar Svenssons låt "Far jag kyssa dina lappar!"

Hur som helst, för att inte riskera att behöva betala högre skatt, det är bara att ge sig ut i förrådet och plocka fram ett par rejäla björkskidor. Att dra nya skidspår i 40 centimeter lössnö kan säkert leda till ett fettavdrag i Stefan Hannas värld.

Aftonbladet Expressen Mina moderata karameller Kent Persson Tokmoderaten

Bra om våldsbejakande islamism

Doktoranden vid Uppsala universitet, Mikael Jonsson, har en enligt min uppfattning mycket bra och balanserad debattartikel i dagens SvD. Jag delar mycket av hans åsikter. De senaste terrorattentaten i vårt närområde kan rätt hanterat vara ett sunt tillnyktrande. Sverige får inte bli ett basområde för internationell terrorism och de nu aktuella terrorattentaten har troligen bidragit till att en stor majoritet numer har den uppfattningen. Det är samtidigt viktigt att attentaten inte leder till en sammanblandning mellan terrorism och Islam. Terrorister ska övervakas och deras brott ska bestraffas hårt och konsekvent. Terroristerna ska inte tillåtas att förstöra vårt öppna och fria samhälle de ska inte heller tillåtas ställa olika religiösa och etniska grupper emot varandra. För att förhindra att terroristerna lyckas kommer det krävas ett gott ledarskap från såväl politiker som religiösa ledare.

Konkurrera med kvalitet

Ekots huvudnyhet idag är införandet av studieavgifter för elever från länder utanför EU/EES och Schweiz. Vinklingen som används är att denna reform skulle minska kursutbudet. Förre utrikesministern Jan Eliasson stämmer även han in i klagosången genom en debattartikel i DN. Givetvis innebär reformen att antalet elever från länder utanför EU/EES kommer att minska. Idag är Sverige ett av få länder som ensidigt erbjuder gratis högre utbildning till personer från andra länder. Högskolor och universitet får betalt av staten för utbildningsplatserna och det kan nog förklara vissa universitetsanställdas kritik mot reformen. Reformen går under namnet ” Konkurrera med kvalitet” och du kan läsa mer om den på sidan http://www.sweden.gov.se/sb/d/12675/a/138224. Jag tycker att den är mycket bra och kombinerat med ett utbyggt stipendiesystem för sökanden från fattiga länder kommer den att utveckla det svenska studiesystemet. Problemet för våra universitet och högskolor är inte att de är konkurrenskraftiga om de tvingas ta betalt för sina utbildningar på samma sätt som sina motsvarigheter i andra europeiska länder. Det är den frågan som landets rektorer borde ägna sig åt inte att slåss för statliga pengar till att slumpa ut utbildningsplatser.

Varför är svensk högre utbildning endast efterfrågad om den är gratis? Det är säkert en fråga som vi får anledning att återkomma till.

Andra bloggare om samma ämne: Medelklass Tänk, hacka och le

Grattis Estland - Grattis Sverige

Så har då Estland övergått till att vara ett euroland. De är en bedrift som esterna har all andledning att vara stolta över. Den lösning man haft tidigare med en egen valuta som varit kopplad till en först D-marken och sedan euron innebär många risker. En stor del av företagens och hushållens lån har varit i euro trots att Estland inte varit en del av eurosamarbetet. Att Estland nu framgångsrikt lyckats hantera den finansiella krisen och införa euron innebär en lättnad även för Sverige. Svenska banker har stor verksamhet i de baltiska staterna. Estlands euroinförande innebär en viss minskad risk för de lån i euro som är givna i Estland. Införandet innebär också hopp om att även Lettland och Litauen ska klara av att reda ut sina finanser och på sikt införa euron.

Estlands införande av euron är inte bara ett finansiellt erkännande. Införandet innebär även att Estland nu knyts än starkare till Europa. Detta är inte minst viktigt för ett litet land med en stor auktoritär granne.

Expressen DN SvD Aftonbladet