söndag 8 augusti 2010

Tillbaka till 2006

Efter en mandatperiod som inneburit dramatiska opinionsförskjutningar så är enligt de senaste mätningarna ställningen mellan blocken nu tillbaks till valresultatet från 2006. Det innebär att det är mycket jämnt och att valet kommer att avgöras av några hundratusen röster. Svenska Dagbladet har idag en mycket balanserad artikel om vad opinionsundersökningarna mäter och vad de inte mäter. Givetvis hade det varit intressant att få veta lite mer om hur de olika instituten korrigerar sina resultat. Allt tyder på att vi går emot ett jämnt val men att valvinden just nu blåser i Alliansens riktning. Ett valresultat på riksnivå liknande det 2006 torde innebär en rätt övertygande borgerlig seger i kommunalvalet i Norrtälje. Däremot kan det nog precis som på riksnivå bli ganska stora förändringar för de enskilda partierna. Av bemötandet jag fått vid dörrknackingskampanjen har jag all andledning att tro att det kommer att gå bra för Moderaterna i kommunalvalet.

torsdag 5 augusti 2010

Folkets Hus men inte McDonald's

Valnämnden i Botkyrka har beslutat sig för att stryka McDonald's från listan över platser där det går att förtidsrösta. I Norrtälje kommun är McDonald's fortsatt kvar på listan. Jag kan väl tycka att McDonald's är en mer neutral plats än Folkets Hus som också tjänar som röstlokal. Folkets Hus är utsmyckat med konst som lyfter fram arbetarrörelsen och Socialdemokraterna.

Aftonbladet DN SvD TV4

tisdag 3 augusti 2010

Satsa på valrörelsen

Semestersäsongen går emot sitt slut och nu kommer opinionsundersökningarna inför valet i en allt stridare ström. Läget synes vara riktigt jämnt mellan blocken. Det blir väl också det ända som kan uttydas av undersökningarna. Dessutom är det nog större osäkerhet i resultaten så här i semestertider då bortfallet både blir större och möjligen också mer snedvridet. Hur som helst så visar den senaste mätningen från United Minds att inget av blocken skulle få majoritet i riksdagen. Aftonbladet ägnar sig åt att spekulera i vad som skulle hända då. Jag ser dock en mycket attraktivare möjlighet, att arbeta för ett annat valresultat. Om Alliansen ökar sitt väljarstöd med 4,2 procentenheter så får man absolut majoritet. Jag tycker inte att det vore omöjligt att Alliansen skulle kunna lyckas med det.
Aftonbladet SvD DN

måndag 2 augusti 2010

Motionen föll på hälleberget?

Rättegången mot de åtalade för förra årets spektakulära rån har börjat. Även om de åtalade fälls som torde inte rånbytet, runt 39 miljoner kronor, återfinnas. Det innebär att pengarna kan användas till att fortsätta finansiera organiserad brottslighet och även komma till använding för de dömda när de avtjänat sina straff. Förra året motionerade jag i riksdagen om förhållandena med ej återfunna rånbyten. Motionen återfinner du här nedan. Jag har inte ändrat uppfattning i frågan trots att ett enigt justitieutskott avslog min motion.

Motionen föll uppenbarligen på hälleberget eller är det måhända så att ett frö från näven jag slängde kan ha klarat sig och att vi om några år kommer få se ett initiativ till lagstiftning. Vem vet.

***

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpt straff vid försvunna rånbyten.

Motivering
Landet har under de senaste åren drabbats av ett antal stora rån. Även om brotten ofta löses så återfinns sällan bytet från rånen. Det innebär att de dömda kan invänta frigivning och då tillskansa sig bytet. Om de som döms för brotten är tidigare ostraffade i Sverige så blir tiden som frihetsberövade endast något år. Båda dessa förhållanden är enligt min uppfattning oacceptabla och bidrar till att dagens straff inte är tillräckligt stränga. Därför bör införas en straffskärpningsgrund som särskilt tar sikte på att skärpa straffen vid försvunna rånbyten. I varje enskilt fall får göras en bedömning i vilken utsträckning straffet bör förlängas. Här bör hänsyn tas bl.a. till storleken av rånbytet och i vilken utsträckning den tilltalade har försökt bidra till att rånbytet återfinns.

Stockholm den 30 september 2009

Göran Pettersson (m)

SvD Aftonbladet

söndag 1 augusti 2010

Borg, Rankka och 2 gånger Gustavsson

Svenska Dagbladet bjuder idag på tre mycket läsvärda artiklar. Den som slås upp störst är den om Anders Borg. Klas Eklunds beskrivningar av Anders Borg är underhållande och jämförelsen av deras bådas politiska förflyttningar är tänkvärda. Artikeln tar även upp Keynesianismen. Är Anders Borg keynesian? Jag vet inte om frågan är relevant. Keynes teorier har oftast misslyckats när de brukats praktiskt. Skälet till detta tror jag är det fenomen som kallas Public choice och innebär att politiker strävar efter att bli återvalda och därför använder statens budget till att vinna sympati hos avgörande väljargrupper. Överfört på svenska statsbudgetar så skulle det innebära att vi politiker har lättare för att stimulera ekonomin i lågkonjunktur men svårare för att strama åt i högkonjunktur. Detta i sin tur medför att det blir praktiskt omöjligt att agera enligt Keynes rekommendationer över hela konjunkturcykeln. Den statsbudget som Anders Borg fått utstå mest kritik för är den som enligt min mening var den bästa, BP 08. Trots att landet var i högkonjunktur och skatteintäkterna medförde att statens skattkista höll på att svälla över stod Anders Borg emot sirenernas locktoner om ökade utgifter och sänkta inkomster. Nu kompenseras möjligen detta uteblivna beröm med att finansministern istället hyllats för ett antal mer populistiska utspel som om de blev praktisk politik långsiktigt skulle vara av skada.

I en annan artikel i SvD intervjuas Timbros avgående VD Maria Rankka inför att hon ska tillträda som VD för Stockholms handelskammare. Det som för mig var särskilt tankeväckande i intervjun var hennes synpunkter på partierna och opinionsbildningen hos statliga myndigheter. Jag tycker att hon har en poäng när hon säger att partierna har blivit svaga på politikutveckling och mer blivit kampanjorganisationer. Hon liknar detta med ett företag som avvecklar sin forskning och utveckling. Jag känner igen mycket av detta från mina år inom Försvarsmaktens perspektivplanering. Vad vi sysslade med var i många stycken försvarspolitisk utveckling som borde ha genomförts inom regeringskansliet och partierna. Likaså minns jag Försvarsmaktens frustration över att den politiska nivån inte tog ansvar för information till allmänheten om det strategiskifte som de stora försvarsreformerna som skedde 98-04. Jag delar Maria Rankkas uppfattning att det är ett demokratiskt problem om de statliga myndigheterna ägnar sig åt opinionsbildning. Men jag tror att det delvis är ett symptom på att det uppstått ett tomrum för att den politiska nivån retirerat.

Den tredje artikeln är en krönika av Rolf Gustavsson om Bengt Gustafsson. Det vill säga SvD:s tidigare brysselkorrespondent filosoferar runt den tidigare överbefälhavaren Bengt Gustafssons bok om ubåtsfrågan. Jag har sedan några månader Bengt Gustafssons bok liggande i den alltför stora högen av ännu ej lästa böcker. Jag lyssnade på ett föredrag av Bengt Gustafsson på Fria moderata studentförbundets säkerhetspolitiska seminarium för ett par veckor sedan. Det föredraget och Rolf Gustavssons spännande krönika gör att det finns anledning att stuva om ordningen i boktraven.