Håkan Juholt har tydligen bestämt sig för att använda svensk utrikespolitik till sin egen lekstuga. Hans begär över att få tvinga regeringen att dansa efter hans pipa sätter hans Sveriges anseende på spel. Nu vill han att nyttja insatsen i Libyen till att bedriva ett politiskt spel. Nu sitter våra politiker och detaljstyr den svenska insatsen helt emot de operativa kraven och Försvarsmaktens synpunkter. Allt detta för att politikern Håkan Juholt ska få sitt begär av politiska poäng. Ansvarsfulla socialdemokrater måtte må riktigt illa av det som sker.
DN Expressen SvD SvT
Chefsingenjören Thomas Böhlmark
söndag 5 juni 2011
Bra förslag från bra kollegor
Eget kapital och sparande har länge varit skattemässigt missgynnat i förhållande till lånat kapital. För hushållen har ränteutgifterna varit avdragsgilla emedan ränteinkomster beskattats med 30 %. I företagen har ränteutgifter fått dras av innan bolagsskatten beräknats emedan utdelningar till aktieägarna dubbelbeskattats. I spåren av den finanskris vi nu genomlider är det möjligt att eget kapital kommer att bli mer uppskattat såväl av den finansiella marknaden, hushåll och lagstiftare.
Det är glädjande att flera av mina riksdagskollegor i dagarna slår ett slag för någon form av sparkapital inriktad skattereform. Man skulle kunna kalla förslagen för sparandets motsvarighet till jobbskatteavdraget.
Min kollega i finansutskottet Annie Johansson (C) för i en DN-debattartikel fram ett förslag om att göra de första 5000 kronorna i kapitalinkomst skattefria. Det skulle innebära en skattelättnad på maximalt 1500 kronor per person. Mina partikamrater Henrik von Sydow och Johnny Munkhammar är i en motion till den moderata partistämman inne på liknande tankegångar.
Jag gillar tanken med att förändra beskattningen så att arbete och sparande får bättre villkor. Exakt hur reformen ska se ut håller jag öppet, här finns säkert erfarenheter att dra från allemanssparandet på 80-talet.
Henrik von Sydow är för övrigt ordförande i riksdagens skatteutskott. Om du vill höra mer om hur han resonerar om både skattesystemet och sparande så kan du lyssna på det radioprogram jag spelade in med honom. Du finner programmet om du följer denna länk.
Annie Johansson är som sagt kollega till mig i finansutskottet. Jag har gjort ett radioprogram även med henne. I programmet utvecklar hon sin syn på politiken i allmänhet och Centerpartiet i synnerhet. Du finner det programmet om du följer denna länk.
Här följer en liten videointroduktion till programmet med Annie.
SvD Expressen
Annie Johansson Thomas Böhlmark Kent Persson Liberala studenter
Det är glädjande att flera av mina riksdagskollegor i dagarna slår ett slag för någon form av sparkapital inriktad skattereform. Man skulle kunna kalla förslagen för sparandets motsvarighet till jobbskatteavdraget.
Min kollega i finansutskottet Annie Johansson (C) för i en DN-debattartikel fram ett förslag om att göra de första 5000 kronorna i kapitalinkomst skattefria. Det skulle innebära en skattelättnad på maximalt 1500 kronor per person. Mina partikamrater Henrik von Sydow och Johnny Munkhammar är i en motion till den moderata partistämman inne på liknande tankegångar.
Jag gillar tanken med att förändra beskattningen så att arbete och sparande får bättre villkor. Exakt hur reformen ska se ut håller jag öppet, här finns säkert erfarenheter att dra från allemanssparandet på 80-talet.
Henrik von Sydow är för övrigt ordförande i riksdagens skatteutskott. Om du vill höra mer om hur han resonerar om både skattesystemet och sparande så kan du lyssna på det radioprogram jag spelade in med honom. Du finner programmet om du följer denna länk.
Annie Johansson är som sagt kollega till mig i finansutskottet. Jag har gjort ett radioprogram även med henne. I programmet utvecklar hon sin syn på politiken i allmänhet och Centerpartiet i synnerhet. Du finner det programmet om du följer denna länk.
Här följer en liten videointroduktion till programmet med Annie.
SvD Expressen
Annie Johansson Thomas Böhlmark Kent Persson Liberala studenter
lördag 4 juni 2011
Enighetens pris
När vi sänder Försvarsmakten utomlands så brukar vi eftersträva brett parlamentariskt stöd för insatsen. Jag tycker att det är bra, det innebär att den personal som vi skickar iväg kan känna att insatsen har stöd av en stor majoritet av Sveriges valda ombud. Detta system innebär dock att ett stort oppositionsparti som Socialdemokraterna får något som kan likna ett veto. Ju mer jag hör av Håkan Juholt, nu senast i ekots lördagsintervju, desto tveksammare blir jag till det kloka att lägga allt för mycket makt i den mannens händer. Håkan Juholt njuter uppenbarligen av att få bestämma och vetosituationen gör att han kan ägna sig åt denna favoritsysselsättning. Vid inledningen av insatsen i Libyen kunde han styra så att de svenska förbandet inte fick användas för att bekämpa markmål. Hans förklaring den gången var att drogade barnsoldater kunde komma till skada. Nu har Håkan Juholt kommit fram till att Sverige absolut inte ska fortsätta med flyginsatsen. Tyvärr är det parlamentariska läget sådant att Juholts infall troligen kommer att styra det svenska beslutet.
Lyssna gärna på ekots lördagsintervju. Vad är det Juholt säger? Har Socialdemokraterna haft kontakter med samtliga medlemsstater i FN-säkerhetsråd för att diskutera den fortsatta insatsen i Libyen? Vilka har de talat med då? Staternas FN-ambassadörer? Har Sverige två parallella utrikesförvaltningar?
Ekots lördagsintervju SR Expressen TV 4
Lyssna gärna på ekots lördagsintervju. Vad är det Juholt säger? Har Socialdemokraterna haft kontakter med samtliga medlemsstater i FN-säkerhetsråd för att diskutera den fortsatta insatsen i Libyen? Vilka har de talat med då? Staternas FN-ambassadörer? Har Sverige två parallella utrikesförvaltningar?
Ekots lördagsintervju SR Expressen TV 4
Hög tid att tala klarspråk med Grekland
Det grekiska dramat fortsätter med ytterligare akter. På många sätt riskerar nu Grekland hela EU-projektet. Frågan är hur länge detta ska få fortgå. Först så tog sig Grekland med i Europrojektet genom att lämna vilseledande siffror om sin ekonomiska ställning. Väl med i arbetet bröt man regelbundet mot de överenskomna reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Man fortsatta också att lämna felaktiga siffror rörande sin ekonomi. När statsbankrutten var nära ropade man på hjälp från de andra medlemsländerna. Hjälp gavs med förbehållet att ett antal reformer skulle genomföras, man tog pengarna men har varit sen med att genomföra motprestationen. Nu väntar man sig ytterligare stödpaket från ECB, EU och IMF.
Jag anser att det är dags att syna Greklands vilja att göra rätt för sig. Frågan borde inte begränsas till om Grekland ska vara med i eurosamarbetet eller ej. Om Grekland inte tar sig i kragen och på allvar tar tag i sina ekonomiska problem borde detta vara grund för rejäla konsekvenser. Jag tycker att man allvarligt bör överväga om de upprepade obstruktionerna mot samarbetet inte skulle leda till antingen slopade EU-bidrag eller uteslutning ur unionen.
Europa har allvarliga problem. Vi har en åldrande befolkning och vi tappar i konkurrenskraft. EU har inte råd att förlamas av att ett land som Grekland håller unionen som en ekonomisk gisslan.
DN DN SvD SR SR
Jag anser att det är dags att syna Greklands vilja att göra rätt för sig. Frågan borde inte begränsas till om Grekland ska vara med i eurosamarbetet eller ej. Om Grekland inte tar sig i kragen och på allvar tar tag i sina ekonomiska problem borde detta vara grund för rejäla konsekvenser. Jag tycker att man allvarligt bör överväga om de upprepade obstruktionerna mot samarbetet inte skulle leda till antingen slopade EU-bidrag eller uteslutning ur unionen.
Europa har allvarliga problem. Vi har en åldrande befolkning och vi tappar i konkurrenskraft. EU har inte råd att förlamas av att ett land som Grekland håller unionen som en ekonomisk gisslan.
DN DN SvD SR SR
torsdag 2 juni 2011
Socialdemokraterna och Libyen
Nato har nu inkommit med sin förfrågan om fortsatt bidrag till insatsen i Libyen. Socialdemokraterna har nu möjlighet att korrigera den olyckliga position man troligen förhastat intog. Här följer en liten videofilm som inspiration till Socialdemokraternas store ledare.
DN
DN
onsdag 1 juni 2011
08/09 Revisited
Idag redovisade Internationella Valutafonden (IMF) sin rapport om Sverige. Rapporten finns tillgänglig på Riksbankens hemsida.
Jag tycker att IMF på ett bra sätt analyserat det ekonomiska läget i Sverige. Särskilt upplyftande tycker jag att det är att de beskriver det kritiska läget som rådde under finanskrisen. För egen del upplevde jag situationen som tämligen absurd. I finansutskottet fick vi regelbundet redovisningar från regering och myndigheter som gav vid handen att läget var synnerligen allvarligt. Men när jag lämnade riksdagshuset och begav sig ut på Drottninggatan då möttes jag av en i stort sett normal kommers.
Jag anser att krisen fick begränsade effekter i Sverige på grund av ett antal åtgärder som vidtogs. Den första vidtogs innan krisen, under det ekonomiskt starka 2007 så hade finansministern det goda omdömet att hålla hårt i pengarna. Kritiken emot honom var hård från många håll. Det är inte så många som kommer ihåg det idag. Enligt min uppfattning är budgetpropositionen för 2008 en viktig anledning till att krisen inte drabbade hårdare.
Under krisen agerade Riksbanken och Riksgälden både kraftfullt och okonventionellt för att hantera den nästan bottenfrusna finansiella marknaden. Vi hade tur att vid tillfället för krisen ha myndighetschefer med erfarenhet från liknande situationer.
Finansministern bidrog på ytterligare ett sätt till att rädda Sverige från allvarliga finansiella problem. Han var pådrivande i att åstadkomma ett internationellt finansiellt stödprogram till Lettland. Utan detta finansiella stöd skulle krisen fått ett annat förlopp och genom de svenska bankerna allvarligt ha skadat den svenska ekonomin. Jag anser att det lyckade stödet till Lettland inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Förvisso får Anders Borg emellanåt beröm för saker som i huvudsak berott på andra saker än hans egna åtgärder, men när det gäller stödet till Lettland har finansministern inte fått det beröm som han enligt mig förtjänat.
DN Veckans Affärer SR
Jag tycker att IMF på ett bra sätt analyserat det ekonomiska läget i Sverige. Särskilt upplyftande tycker jag att det är att de beskriver det kritiska läget som rådde under finanskrisen. För egen del upplevde jag situationen som tämligen absurd. I finansutskottet fick vi regelbundet redovisningar från regering och myndigheter som gav vid handen att läget var synnerligen allvarligt. Men när jag lämnade riksdagshuset och begav sig ut på Drottninggatan då möttes jag av en i stort sett normal kommers.
Jag anser att krisen fick begränsade effekter i Sverige på grund av ett antal åtgärder som vidtogs. Den första vidtogs innan krisen, under det ekonomiskt starka 2007 så hade finansministern det goda omdömet att hålla hårt i pengarna. Kritiken emot honom var hård från många håll. Det är inte så många som kommer ihåg det idag. Enligt min uppfattning är budgetpropositionen för 2008 en viktig anledning till att krisen inte drabbade hårdare.
Under krisen agerade Riksbanken och Riksgälden både kraftfullt och okonventionellt för att hantera den nästan bottenfrusna finansiella marknaden. Vi hade tur att vid tillfället för krisen ha myndighetschefer med erfarenhet från liknande situationer.
Finansministern bidrog på ytterligare ett sätt till att rädda Sverige från allvarliga finansiella problem. Han var pådrivande i att åstadkomma ett internationellt finansiellt stödprogram till Lettland. Utan detta finansiella stöd skulle krisen fått ett annat förlopp och genom de svenska bankerna allvarligt ha skadat den svenska ekonomin. Jag anser att det lyckade stödet till Lettland inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Förvisso får Anders Borg emellanåt beröm för saker som i huvudsak berott på andra saker än hans egna åtgärder, men när det gäller stödet till Lettland har finansministern inte fått det beröm som han enligt mig förtjänat.
DN Veckans Affärer SR
Skilj på huvudsak och bisak
Jag har i tidigare inlägg framfört att jag tycker att hovets förmåga att skilja huvudsak från bisak varit bristfällig. Nu ser jag att min gamle arbetskamrat Staffan Dopping tagit fram ett skolexempel på hur kungen skulle kunnat svara på TT:s frågor. Staffan har uppenbarligen förmågan att skilja huvudsak (tydlighet rörande avståndstagandet från Lettström och hans agerande) från bisak (har kungen någonsin varit i vad som idag skulle kunna uppfattas som en pinsam situation).
Dopping lyfter dessutom fram att värderingar har ändrats rätt radikalt under kungens regenttid. När jag gick i lågstadiet ingick Flickan i Havanna bland de sånger som man sjöng på lektionerna i sång. Jag undrar vilka krigsrubriker det skulle förorsakat idag.
Expressen
Dopping lyfter dessutom fram att värderingar har ändrats rätt radikalt under kungens regenttid. När jag gick i lågstadiet ingick Flickan i Havanna bland de sånger som man sjöng på lektionerna i sång. Jag undrar vilka krigsrubriker det skulle förorsakat idag.
Expressen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
