Förr var det vanligt att man i ekonomisk-politiska diskussioner hänvisade till dynamiska effekter. Om en skatt sänktes så räknade man med ändrade beteenden och dessa räknades tillgodo redan innan de verkligen observerats i verkliga livet. De dynamiska effekterna överdrevs ofta och bidrog till överbudspolitik. Idag har pendeln slagit långt ut åt andra hållet. Beräkningarna är numer snarare för statiska. När det gäller bolagsskatten är de dynamiska effekterna troligen betydande. Under de år Sveriges bolagsskatt blivit allt mindre konkurrenskraftig har många åtgärder vidtagits för att vinsten ska beskattas där det är förmåligare. En bibehållen skattesats hade därför troligen inneburit stadigt sjunkande skatteintäkter. Det är ju också intressant att konstatera att en inte obetydlig del av bolagsskatten betalas av helägda statliga bolag. Detta är ju närmast ett nollsummespel, bolagens skatt minskar och därmed ökar deras vinst efter skatt vilket i sin tur kan med större utdelning till staten.
Bolagsskattesänkningen är troligen inte självfinansierande men det torde finnas inte obetydliga dynamiska effekter.
DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar