Försvarsanalytikern Johan Tunberger försöker i en intervju i SvD uppskatta hur mycket mer Sverige skulle behöva satsa på vårt försvar för att få “ett fungerande instrument för att hantera kriser”. Det kan alltid diskuteras vilken prislappen är för att uppnå en rimlig säkerhet. För egen del anser jag att det är orimligt för en stat av Sveriges storlek att bygga upp en modern självständig och allsidig försvarsförmåga. Även stater som Storbritannien och Frankrike har idag svårigheter att vidmakthålla en sådan försvarsförmåga. En gissning är att det skulle krävas en försvarsbudget runt 200 miljarder om året, det vill säga fem gånger så stor som dagens, för att uppnå detta. Vi måste därför inse att tanken på ett från övriga västvärlden frikopplat försvar inte är realistiskt. Därför behöver den nuvarande strategin och den militära allianslösheten omvärderas.
Ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle inte medföra att vi kunde minska våra försvarsanslag. Däremot så skulle de militära satsningarna utformas så att den samlade militära förmågan ökade. Men ett Natomedlemskap är framförallt ett politiskt ställningstagande och en politisk återförsäkring.
Jag vill passa på att slå ett slag för två andra bloggar som skriver i samma ämne. Särskilt uppmuntrande är att en av dem dessutom uttalar sig positivt om signalspaning.
Wiseman “Tokmoderaten”
I det senaste avsnittet av “Den politiska talradion - dinledamot.se” samtalar jag och Jacob med ledamoten av utrikesutskottet Gustav Blix om situationen i Georgien och dess konsekvenser för bland andra Sverige. Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.
SvD
________________
Twingly
Andra bloggar om: politik Nato säkerhetspolitik försvarspolitik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
15 kommentarer:
Saknar en kommentar till mina sista inlägg i tråden "Riksdagsgruppen återsamlas......"
Ja jag är också intresserad.
Ett svenskt NATO-medlemskap kan inte komma på fråga om inte Sverige avsevärt höjer sin operationella förmåga. Det NATO vill ha är länder som kan bidra med något, inte länder som vill åka snålskjuts. Sverige må vara det mest NATO-anpassade landet i världen, vi är ändå inte välkomna när vi inte kan bidra med något. Vill vi höja vår operationella förmåga kommer det naturligtvis kosta mer pengar. Den mest orealistiska föreställningen är den att ett försvar kan vara billigt. Prisvärt kan det vara, men man kan inte snåla. Billigt försvar -> inget försvar. Se på vad vi har idag, Hemvärnet. Det är det enda reella försvar vi har som kan mobiliseras i rimlig tid, Flygvapnets uthållighet är begränsad, likaså Flottans. Ett markförsvar är lika nödvändigt idag som det var för hundra år sedan.
Göran:
wow, har du hittat en blogg som uttalar sig positivt om FRA?
Även om försvaret enligt dig inte kan uppnå "en modern, självständig och allsidig försvarsförmåga" måste man väl ändå försöka? Det vi har idag är en halvmesyr som inte kan tas på allvar av någon annan stat. Och det har vi åstadkommit alldeles själva!
Alternativet är att ge upp, lägga sig ner och dö, eller gå med i NATO och ha det stora nöjet att dras in i konflikter som kanske inte behöver berör alls.
Det farliga med stora allianser är ju att en konflikt kan eskalera till en global nivå oerhört fort, genom att så många nationer "tvingas" in den.
Inte brydde sig t ex Hitler om Storbritanniens och Frankrikes garantier för Polen 1939?
Till Michael Gajditza och Sonny:
Jag har valt att ha en generös inställning till kommentarer. Jag förhandsgranskar inget och jag låter dessutom med mycket få undantag kommentarerna stå kvar och jag tillåter dessutom att kommentarer lämnas anonymt. Missbruka inte detta genom att skriva kommentarer om andra ämnen än de som tråden avhandlar. Jag kommenterar Michaels inlägg under den länk där det gjordes.
Till Nikolaus Türner:
När det gäller frågan om Sverige skulle accepteras som medlem har du troligen helt fel. USA:s Stockholmsambassadör har i svensk TV uttalat att Sverige skulle tas emot med öppna armar. Jag har hört samma sak från olika högt uppsatta källor inom Nato. Däremot har du rätt i att det inom Nato finns ett missnöje med att flera länder inom alliansen inte satsar tillräckligt på sina respektive försvar och framförallt att de inte får särskilt hög operativ effekt av sina försvarsanslag.
Jag har aldrig uttalat mej negativt om signalspaning. Däremot har jag uttalat mej negativt om den såkallade FRA-lagen som går ut på att snoka i vanliga medborgares mejl och lagra de.
P.s.
Jag saknar också svar på min fråga: "Vad var det för misstag som Danmark och Norge gjorde som ledde till att de blev ockuperade av Tyskarna"?
Till sgt Pepper:
Den jämförelse med Polen tycker jag snarast visar på vad som händer om man inte i god tid innan en konflikt ingår strategiska operativa samarbeten. Säkerhetsgarantier utan reell förmåga blir papperstigrar. Därför är det viktigt att Sverige vidtar sin säkerhetspolitiska omorientering nu när trots allt läget i vårt närområde är relativt lugnt.
@John Sigurdsson:
Vad menar du med "signalspaning"?
Vad är det för "signal"?
Till John Sigurdsson:
Du skrev "Vad var det för misstag som Danmark och Norge gjorde som ledde till att de blev ockuperade av Tyskarna"?
Danmark och Norge hade inte sett till att man ingått samarbeten med säkerhetsgarantier och operativa förberedelser.
Göran
Skönt med en debatt som vi kanske kan föra med en viss spänst efter det som varit.
Klipper in min insändare som svar på din i fredagens NT.
Du beskriver i sin insändare den 22 augusti situationen i Georgien och då argumenten för anslutningen av Österrike och delar av Tjeckoslovakien är slående lika de som nu används av Ryssland. Nyss hemkommen från Baltikum reagerade jag på att det ryska befolkningsinslaget är så tydligt och jag får likt dig en aning av att Apokalypsens ryttare gör sig redo igen.
Vi är eniga om att det krävs nu Europeiska krafttag för att förhindra en utveckling som riskerar att leda in oss på samma väg som under mellankrigstiden. EU borde se över sin energipolitik och verka för att medlemsstaterna inte blir beroende av energileveranser från Ryssland.
Så långt är det ingenting som skiljer mig från dig men jag anser att du gör en logisk tankevurpa när han likställer europeisk säkerhet med NATO.
Joe Biden, numera Demokratisk Vicepresident kandidat till Barak Obama uttryckte sig i samma riktning men med något annorlunda ordval. Han använder sig av ord som att USA och NATO måste "konfrontera Rysslands dominans på energiområdet" i sitt anförande i USAs Senat redan i Januari 2007. Till saken hör är att Joe Biden är Zbigniew Brzezinskis politiska skyddsling och Brzezinski var och är en av USAs mest utpräglade konfrontativa utrikespolitiker med ett lika stort inflytande på den förda politiken som Henry Kissinger. Ett av hans mer bestående och tänkvärda bidrag till eftervärlden är bland annat Carter-doktrinen där ”USA förbehåller sig rätten att, och kommer att om så krävs, försvara sina råvaruintressen med vapenmakt”. Biden var dessutom supporter till den av Bush förda politiken i Afghanistan och Irak.
Ett medlemskap i NATO har inte bara den Europeiska säkerheten för ögonen. Ett medlemskap i NATO förpliktigar till mycket mer än engagemanget i Europa. Och den bidrar till ett ledarskap i Vita Huset som tenderar att bli alltmer konfrontativt samtidigt som argumenten för intervention blir alltmer ihåliga. Irak är ett exempel.
Göran, jag anser att du gör ett ”halt” eller byter spår i din analys och fullföljer inte den som jag bedömer annars riktiga inledningen. Det finns en väg där Sverige kan ta den politiska ledningen om vi använder oss av en holistisk angeppssätt i vår analys, på ren svenska blir det ”kliver utanför boxen”. En väg som inom ramen för OSSE (Organisationen för Säkerhet och Stabilitet i Europa) och det inslumrade WEU (Väst Europeiska Unionen, det europeiska försvarssamarbetet) kan se till EU behov och balanserat med våra förutsättningar. Vi besitter faktiskt ledarskapet om vi menar allvar. Vi har en hängiven europé i Carl Bildt som både har förmåga och kontaktnät att föra denna process framåt.
Vi är en del av Europa. Vår säkerhet är beroende av Europas och vi måste inom denna ram lämna ett kvalificerat bidrag.
Och, jag menar det jag säger om Carl Bildt oaktat vad Roland sa i dagens NT. Det får stå för Rolle. Jg var ledningsofficer på SG1/Ubjstyrkan och hade under den perioden förmånen att prata med honom vid ett flertal tillfällen när han var PM. Jag hyser ett mycket stort förtroende för honom och hans känsla för utrikes relationer i framför allt östlig riktning. Jag vill på detta sätt markera att trots att du och jag representerar varandras ideologiska motparter så måste jag ge mitt djupa erkännande.
Tack för svaret.
Jag vet inte vilka länder du syftar på att Norge och Danmark skulle "ingått samarbeten med säkerhetsgarantier och operativa förberedelser".
Det fanns ideer om att de Nordiska länderna skulle ingå allians och ge varandra säkerhetsgarantier. Hade man gjort det så hade Sverige hamnat i krig med Ryssland redan 1939 när de anföll Finland.
Tvärt emot många andra så tycker jag att man i Sverige handlade väldigt klokt när man inte gick in öppet i kriget på Finlands sida utan gav de allt annat stöd man kunde. Vi får inte glömma att inget enskilt land gav lika mycket stöd till Finland som Sverige, både militärt och annat material plus humanitär hjälp och med de frivilliga som stred med Finnarna.
Hade vi havt denna militära allians inom Norden så hade vi hamnat på "fel sida" och haft Ryssarna stående här inne i hela Skandinavien efter kriget.
Och om Danmark och Norge hade varit i militär-allians med Sverige så hade vi varit tvungna att gå i kriget på deras sida när vi hade ingenting att sätta emot den tyska krigsmaskinen. Resultatet hade varit att Sverige hade också blivit ockuperad. Vem skulle ha tjänat på det?
Jag såg på TV en gång intervju med en norsk kvinna som hade tillhört motståndsrörelsen och hon sa: "jag tackar gud för att inte Sverige också blev ockuperat. Vart skulle vi i så fall ha flytt när det hettade till"?
Jag kan inte heller se att Danmark och Norge hade tjänat på att vara allierade med Västmakterna dvs Frankrike och England. Det hade tvärtom gett Hitler fullgod anledning att ockupera de. I stället lät han det heta att han gjorde det för att rädda de från Västmakterna. Och hade Sverige ingått i den alliansen så hade vi också blivit ockuperade av Tyskarna.
Ryssland var f.ö. "allierad" med Tyskland när de blev invaderade av desamma. I avtalet mellan de stod bl.a:
"De båda parter som ingår avtalet binder sig att avstå från alla våldsaktioner, allehanda aggressiva aktioner och allehanda attacker på varandra, antingen själva eller tillsammans med andra makter."
Jag har för mig att det inte hjälpte Ryssarna särskilt mycket...
P.s.
Hans J
Jag tänker mej en typ av underrättelsetjänst som inte går ut på att rota i de egna medborgarnas mejl-konversation.
Till John Sigurdsson:
Jag håller med om mycket i dina resonemang. För att ömsesidiga säkerhetsgarantier ska vara verkansfull krävs det att det finns reell förmåga bakom dem. Det är bland annat av den anledningen som det är så viktigt att slå vakt om det transatlantiska samarbetet. USA är idag den enda västnationen som har substansill militär förmåga.
Göran:
Hade Sverige ingått allianser med t ex Storbritannien och Frankrike innan krigsutbrottet 1939 hade Sverige inte kunnat hålla sig utanför kriget, men det vet du ju redan. Hur många svenska liv hade det varit värt?
I förlängningen också ditt? Antar att du också hade far eller farföräldrar som var inkallade?
Tack för svaret.
Visst jag förstår logiken bakom att NATO skulle vilja ha Sverige som medlem. Det vore bra för alliansen (NATO) att ytterligare stärka sin position i norden. MEN, mot bakgrund av hur svenska politiker konsekvent slaktar Försvarsmakten skulle man nog knorra en hel del och peka på brister. Folkligt stöd för medlemskap saknas. Säkerligen kan det ändras på med hjälp av massmedia, om man genomför en kampanj för att vända opinionen. För övrigt är slakten av FM skandalös!
Skicka en kommentar